Ar'temis, gr. myt. (rom. myt. Diana), Apollons tvillingsyster, nattl. himmelns o. ljusets samt jaktens o. kyskhetens gudinna.
Artemīsia, 2 drottn. i Karien. 1) A. I, följde Xerxes till Hellas o. stred vid Salamis. — 2) A. II, uppförde åt s. gemål Mausolos en grafvård, mausoleion, se mausolé.
Artemīsia, L., Compositæ, Europa, n. Afrika, v. och n. Asien, lämnar kryddor, läkemedel; prydnadsväxter. Arter: malört, A. absinthium, gråbo, A. vulgaris, åbrodd, A. abrotanum m. fl.
Artemīsion, g. geogr., (nu Kap Pondikonisi), udde på Euboias nordkust. Slag 480 f. K.
Artemus Ward (-wå̄rd), pseud. för Charles Browne.
artēsisk brunn, se brunn.
Artevel'de, Jak. van, folkledare, ölbryggare i Gent, ingick förbund m. Engld mot Frankr. o. den flandr. adeln, mörd. 1345. — Hans son Philipp gjorde uppror mot grefve Ludv. II, men d. 1382 i slaget vid Roosbeke.
arthrītis, gr., läk., gikt.
arthrozōa, zo., leddjur.
Arthur, Chester Allan, presid. i Förent. stat., f. 1830 Troy, 50 advokat, 61 generalingeniör i New York, 80 vicepres., 81/85 president, d. 86. Ifrig republikan.
artificiell', fr., konstgjord.
artik'el, lat., del, stycke; en vara; bestämningsord.
artikul|ation, lat. ledfogn.; tydl. uttal, -era, tydl. uttala.
artillerī, medelt.-lat., grofva eldvapen; därt. hörande manskap (artillerister), fordon o. s. v. Fält-, belägr.-, fästn.-, kust- o. sjö-a. — I Sverige 9 a.-regementen, -park förr a.-materiel, s. höllos bakom en härs första linje.
artist', fr., konstnär, -isk, konstnärlig.
Artocar'pus L., Artocarpeæ, brödfruktträdet, A. incisa, odlas mellan vändkretsarna; frukten, ett viktigt näringsmedel, särskildt på Söderhafsöarna, ätbar 8/9 mån. af året; aftages omogen, skalas, styckas, stekes på heta stenar; bastet till tåg, veden till virke.
Artois (-tåa'), gam. grefsk. i nordv. Frankr., dep. Pas de Calais. Hst. Arras.
Artôt (-tå̄), Jos., violinist, f. 1815 Brüssel, d. 45 Paris. Farbror till Désirée A. (g. m. Padilla), f. 35 Paris, koloratursångerska, sed. 89 sånglärarinna i Paris.
Ar'tus, brit. sagokon., s. stred mot de inträngande angelsachs., hjälte i flera sagor o. diktsaml., s. blomstr. i Frankr. o. Tyskl. is. i 12:e o. 13:e årh. Hit höra »Iwein» o. »Erek», »Parcival» o. »Titurel». Mest i förening m. sagan om d. hel. graal o. riddarne af d. runda bordet.
artǟrer, gr., pulsådror, blodkärl m. kraftiga, elast., muskulösa väggar, leda syrerikt blod fr. hjärtat till kroppens olika delar o. öfvergå sed. i kapillärerna. På a. känner man blodets våglika rörelse som puls.
Arum L., Aroideæ, Europ., Afr., Austral., Amer., roten rik på stärkelse, ätbar efter kokning. Aronsrot, A. maculatum, södra o. mell. Europa, Danmark, Skåne; den underjord. knölstammen användes i medicinen.
Aru-öarna, holl. ögrupp vid Nya Guinea, 8,614 kv.km., 21,000 inv.
arvērner, ford. galliskt folk i d. nuv. Auvergne.
Arvīdi, Andreas, präst, f. i Strängnäs, d. 1673, förf. en sv. poetik.
Arvidsson, Ad. Ivar, förf., f. 1791 Finl., d. 58, kom 23 t. Sverige, 43 k. bibliotekarie. Utg.: Svenska fornsånger m. m.
Arvid Västgöte, se Västgöte.
Arvika, köp. i Värml. län vid Glafsfjärden, 1,590 inv.
as (ass), forn. rom. kopparmynt = 12 uns = 327,45 gr., värde = omkr. 43 öre. Sedan med.-tiden minsta enh. för guld- o. silfvermyntvikt. I Sverige = 48,035 mgr.
asa fætida (-fē-) farm., dyfvelsträck.
asar, se åsar.
