m. m. — Hans hustru 2) Klara Matilda Ul:a Klem:a, f. Söderén 1832, d. 04, förf.
langobarder l. longobarder, german. folk af svevisk stam, bodde först v. nedre Elbe, i 5:e årh. vid Don, tillintetgjorde 493 herulerna o. 567 gepiderna, grund. 568 und. Alboin i n. Ital. ett rike, s. uppnådde sin högsta blomstr. und. Liutbrand (712/44) o. 774 eröfrades af Karl d. st. — Den langobardiska rätten uppteckn. på latin 644 und. kon. Rotari.
Langres (langr), fr. befäst st. vid Marne på L.-platån, 9,421 inv. Bisk. Slag 16/12 1870;
Languedoc (langdock'), ford. fr. prov., 45,800 kv.km., med hst. Toulouse, nu dep. Tarn, Aude, Hérault, Gard, Ardèche, Lozère samt del. af 5 andra dep. Bekant f. sin egendoml. munart. -kanalen, mel. Atlanten o. Medelhaf., 277 km. l.
Langö, nor. ö i Nordlands amt, 887 kv.km., omkr. 7,000 inv.
Lannaskede, hälsobrunn o. badanstalt i Jönk. l.
Lanner, Jos. Frz Karl, österr. danskomp., f. 1801 Wien, d. 43 Ober-Döbling.
Lannes (lann), 1) Jean, fr. militär, f. 1769 Gers, tjänade und. Nap. I, 04 marsk. och hert. af Montebello, dödl. sårad v. Aspern 09, d. s. å. Wien. — Hans son 2) Napol. Aug., hert. af Montebello, fr. diplom., f. 1801, 30/64 sändeb. v. flera hof, 64 senator.
lanolīn, lat., af fårull framställdt fettämne, s. ingår i vissa salvor.
lans, lat., omkr. 3 m. långt stötvapen f. kavalleri.
Lansdowne (läns'daun), 1) Will. Petty Fitzmaurice, markis, eng. statsm., f. 1737, 66/68 liberal, d. 05. — Hans son 2) Henry P. Fitzm., statsm., f. 1780, min. 06/09, 27/30, 52/78, d. 63 Bowood.
lansett', fr., mycket tunnt, tveeggadt kir. instr. m. skarp spets.
lansiärkadrilj, kontradans af 4 par i 5 turer.
lantān, kem., La = 138, metalliskt elem., hvit. Eg. v. 6,16, syrsättes t. o. m. i luften. Uppt. 1839 af Mosander.
lanterna, lat., lykta.
lanternīn, lat., lyktformig byggn. på tak f. insläppande af ljus uppifrån.
Lanūvium, g. geogr., st. i Latium.
Lanza, Giov., it. statsm., f. 1815 Piemont, läkare, 55/59 sardin, o. 64/65 it. min., 69/73 min.-pres., d. 82.
Lao'koon, gr. myt., trojansk apollonspräst, varnade trojanerna för grek. trähäst.; jämte 2 söner dödad af 2 ormar, detta i den bek. L.-gruppen, sed. 1506 i Vatikanen, främst, af rodiska bildh. Agesandros, Polydoros o. Atenodoros.
Laon (lang), fr. befäst, st. i depart. Aisne, 15,434 inv. Slag 10/3 1814, 9/9 70.
Lao-tse, kin. vis i 6:e årh. f. K. Skr.: Tao-te-king, hvari förnuftet uppställes s. det högsta.
La Paz, st. i Bolivia v. foten af Illimani, 45.007 inv. Univ., handel, fabr., bisk.
Lapérouse (-perûs), Jean Franç. Galaup de, fr. sjöfar., f. 1741 Tarn, segl. m. skeppen Astrolabe o. Boussole på alla världens haf, förolyckades i Austral. 88.
lapidārstil, stenstil, stil, s. i uttryckens korthet efterliknar romerska steninskrifterna.
lappill i, lat., geol, brottstycken af lava.
lapis, lat., sten. L. causticus, kalihydrat, smält i stänglar; frätmedel. L infernalis, salpetersyr. silfveroxid i stänger, äfven frätmedel. L. lazuli, lasursten, vackert blått min. af natriumaluminiumsilikat med svafvelnatrium, vanl. amorft, mera säll. kristalliserad t; i Sibirien, Kina; anv. till prydnadsföremål.
La Plata, 1) mynningen af de förenade floderna Parana o. Uruguay.
