Asa-Tor, se Åsa-Tor.
asbest', min., fintrådig varietet af hornblende, angripes ej af värme o. syror. Nyttjas till eldfasta väfnader o. till filtrerapparater.
Asbjörnsen, Pet. Krist., norsk förf., f. 1812 Kristiania, forstmästare där, d. 85. Saml. af nor. folksagor, utg. af honom o. J. Moe. Öfvers. på flera spr.
As'caris, ordn. Nematodes, hvita l. gula inälfsmaskar.
Ascension (assen'schönn), »Himmelsfärdsön», afrikan. ö i Atlant. haf., 88 kv.km., 450 inv. Uppt. på K. himmelsfärdsdag 1508 af Tristan da Cunha, 1816 engelsk. Hufvudort: Georgetown.
Aschaffenburg, bair. st., nära Main, 22,164 inv.
Aschanti (Asante), negerrike i Guinea, 193,000 kv.km. 1 mill. inv. Hst. Kumassi. Kon. monark.-aristokrat. Människoslaktande. Krig m. England 1824/26 samt 63, 73 o. 00.
Ascheberg, Rutger v., grefve, fälth., f. 1621 Kurland, deltog i 30-år. kr., Karl X:s kr., Karl XI:s dan. kr., hvari han utmärkte sig i sl. vid Landskrona, Halmst., Lund, d. 93 s. gen.-guv. of. de eröfr. dan. prov.
Aschehoug (-ha͡ug), Torkel Halvorsen, nor. jur., f. 1822, prof. i Kristiania d. 09. Skr.: Norges offentl. ret m. m.
Aschera (Derketo, Baaltis), syr. gudinna, symbol för d. befruktande naturkraften. Urtyrp för Afrodite.
asep'sis, aseptik, gr., sårbehandl.-metod, hvarmed man söker förekomma infektion.
aseptīn, gr., ett af H. Gahn uppfunnet medel mot förruttnelse, består af renad borsyra. Dubbel a. af 2 del. borsyra, 1 del alun. A. tillsatt m. nejlikolja o. glycerin kallas amykos.
Aserbejdschan, pers. prov., 104,840 kv.km., alpland. Kallt klimat. Toppar: Sahend, Savalan, Ararat. Fl.: Aras, Kisil Osen, Dschagati. Befolkn. kurd. o. turkm. Hst.: Tebris.
asfalt, gr., natur- o. konstprodukt, uppstår ur bergolja, s. gm upptagn. af syre i de öfre jordlagren förvandlas till bergtjära. Finns på Trinidad, Kuba, vid Döda hafvet. Nyttjas fr. 1832 till gatuläggn. Konstgjord a. erhålles vid destillation af stenkolstjära o. nyttjas vid tillverkn. af starkt papp (a.-papp), tätning af skepp o. d.
asfyxī, gr., läk., pulsens afstannande, skendöd.
Asgård, se Åsgård.
Ashton under Lyne (äsch'tön ön'der lajn), eng. st. v. Tame. 43,000 inv.
Āsia mīnor, lat., Mindre Asien.
asiatiska sällskap, föreningar af lärde till undersökn. af Orientens litt., spr., geogr. I Batavia, Bombay, Paris, Lond., Amsterdam m.fl. st.
Asien, största världsd., 44,179,400 kv.km. 820 mill. inv. Halföar: Tschuktschiska, Kamtschatka, Korea, Bortre Ind., Malakka, Främre Ind., Arab., M. Asien. Öar: Nya Sibir., Wrangelsld, Kurilerna, Sakalin, Japan, Liu-Kiu, Formosa, Hainan, Filippinerna, Stora Sunda, Lilla Sunda, Molukkerna, Nikobarerna, Andamanerna, Ceylon, Malediverna, Lakediverna, Cypern, Sporaderna. Berg: Taurus, Libanon, Sinai, Kaukasus, Elbers, Hindukuh, Soliman, Himalaja, Ghats, Karakorum, Bolor, Kuenlun, Nanling, Jyling, Peling, Chinggan, Stanovoi, Jablonoi, Baikal, Sajanska, Altai, Tian-schan, Alatau, Ural. Toppar: Ararat, Erdschisch, Sinai, Hermon, Demavend, Dapsang, Dhavalagiri, Gaurisankar, Kundschinjinga, Munku-Sardik, Bogdo-Ola, Adamspik, Indrapura, Kinibalu, Semeru, Fusijama. Floder: Ob, Jenisej, Lena, Kolima, Amur, Hoangho, Jangtsekiang, Sikiang, Songka, Mekhong, Menam, Iravadi, Brahmaputra, Ganges, Narbada, Indus, Eufrat, Tigris,
