Posen, sed. 73 prof. i Berlin. Af betydelse inom psykologien o. språkfilos. Förf.
Lazza'ri, D., se Brabrante.
lazzaroner, fattigaste befolkn. i Neapel.
lazz'i (ladsi), it., infall utom rollen, i ital. lustsp.
league (līg), eng. sjömil = 5,567 km.
Le, Stora L. l. Lesjön, insjö i Dal, smnhänger gm Dalslands kanal m. den äfv. där belägna sjön Lelången.
Lēa, pseud. f. J. Wettergrund.
l. c. = loco citāto (lat.), på anfördt ställe.
Leake (lik), Will. Mart., eng. arkeol., f. 1777, d. 60 Brighton. Skr. om forskningarna i Grekld och M. Asien.
Leamington (lem'ingtön), ford. L.-Priors, eng. st. i Warwickshire v. Leam, 26,888 inv. Mineralkällor, badort.
Leander, 1) se Hero. — 2) pseud. f. R. Volkmann. — 3) Per Joh. Herm., filos., f. 1831 Hjälmseryd, d. 07, sed. 86 filos. prof. v. univ. i Lund. Förf.
Lear (lir), kelt. sagokon., dram. behandl. af Shakespeare.
Lebid, Abu Okail, arab. skald, f. 575, d, 662.
Leboeuf (löböff'), Edm., fr. militär, f. 1809 Paris, d. 88, tjänstgjorde i Algeriet, Krim, Italien, 69 krigsmin., 70 marsk., s. å. fången vid Metz, sed. 71 i tillbakadragenh.
Le Brun (lö bröng), Charl., fr. hist.-mål., f. 1619 Paris, d. där 90. Ornerade stora galleriet i Versailles m. m.
Lebrun (löbröng'), 1) Ponce Denis Écouch., fr. skald, f. 1729 Paris, d. där 07, kallad d. franske Pindaros; lyr. af Frankrikes klassiska skola. — 2) Charl. Franç., hert. af Piacenza, fr. statsm., f. 1739, 95 medl. af o. 96 pres. f. de 500:s råd, 99 3:e konsul, 10 guvern. i Holland, 14 pär, d. 24.
Lecce (lett'je), st. i nedre Ital., 32,687 inv.
Lech, bifl. t. Donau, t. h., uppr. på Vorarlberg, utmynnar v. Lechsgemünd.
Lecky (läcki'), Will. Edw. Hartp., eng. hist., f. 1838 Dublin, d. 03 London. Skr. europ. sede- o. kult.-hist., Englds hist. i 18:e årh. m. m.
Leckö, kungsgård o. slott på Kållandsö i Vänern.
Leclerc (löklär), Charl. Vict. Em., fr. militär, f. 1772, 97 g. m. Nap. I:s syster Pauline, kufvade 02 upproret på St. Domingo, d. s. å. Haiti.
Leclercq (löklär), Mich. Théod., fr. skald, f. 1777 Paris, d. där 51. Skr.: Proverbes dram.
Lecluse (löklys), Charl. de, fr. läk. o. bot. (känd und. namn. Clusius), f. 1525 Arras, d. 1609 ss. prof. i Leijden. Förf.
Lecocq (lökåck'), Alex. Charl., fr. komp., f. 1832 Paris, bor därst. Skr. talr. operetter, bl. a. »Madam Angots dotter», »Giroflé-Girofla», »Lilla hertigen».
Leconte de Lisle (lökångt' dö līl), Charl. Marie René, fr. skald, 'f. 1818 Réunion, sed. 86 ledam. af Fr. akad., d. 94 Louveciennes. Lyr. o. öfvers. af antika verk.
led, ledgång, anat., fören. af 2 l, flere m. brosk beklädda ben, så att de kunna röras i vissa riktningar.
Lēda, gr. myt., dotter t. Testios, födde m. Zeus, und. skepn. af en svan, Kastor o. Polydeikes samt Helena.
leddjur, Animalia articulata L., en af djurrikets hufvudafdeln. L. äro försedda m. ledade, sidoställda lemmar; kroppen bildad af ringar (segment); sakna skelett o. andas ant. gm luftrör (trakéer) l. gälar. Kroppens hölje mer l. mindre hård t. Delas i kräftdjur, Crustacea, spindeldjur, Arachnoidea, tusenfotingar, Myriapoda, o. insekter, Insecta l. Hexapoda.
Ledebour (-bûr), Karl Friedr. v., ty. bot., f. 1785 Stralsund, 11/36 prof. i Dorpat, d. 51 München. Förf.
