ledēra, lat., såra, förolämpa.
ledfossīlier, f. en geol. formation karakterist. förstening., m. tillhjälp af hka dennas ålder bestämmes.
ledgångsmöss, läk., fasta, broskartade kroppar, s. bilda sig i ledgångar o. förorsaka svåra smärtor. Måste aflägsnas gm operation.
ledmotiv, tonk. i den nyare operakomp. ett upprepade gånger återkommande motiv för att återföra minnet till en viss situation l. till viss person.
ledningsmotstånd, elektr., det motstånd, s. en elektr. ström har att öfvervinna, då han går gm en ledare.
Ledochow'sky, Mieczislaw, gref., kardinal, f. 1822 Sandomir, 66 ärkeb. i Posen-Gnesen, 74 häktad o. afsatt, 75 kard., sed. 76 i Rom, d. där 89.
Ledru-Rollin (lödry-råläng'), Alex. Aug., fr. statsm., f. 1807 Paris, 30 advok., 48 medl. af provis. reg., flydde 49 t. London, åter 70, d. 74 Fontenay. Förf.
ledungslāme, urspr. gärd t. kon. f. underlåtenhet att följa honom på härfärd; sed. ständig skatt.
Lee (li), Rob. Edm., amer. militär, f. 1807 Stratford, 61 öfverbefälh. f. sydstatsarmén i Virginia, måste 65 utrymma Richmond o. gifva sig åt Grant, d. 70 Lexington.
Leeds (lids), eng. st. i Yorkshire vid Aire, 477,000 in v. Väfverier, stor handel.
Leer (ler), st. i Hannover v. Leda, 12,348 inv.
Leeuwarden (levarden), holl. st, i Friesld, 34,098 inv.
Leeuwenhoek (lövenhuk), Ant. van, holl. naturforsk., f. 1632 Delft, d. där 23, 1:e zool., s. anställde mikrosk. undersökn.
Lefebvre (löfävr), Franç. Jos., hert. af Danzig, fr. militär, f. 1755 Elsass, sed. 73 i alla Frankrikes krig, 04 marsk., 07 hert., 14 pär, d. 20 Paris.
Leffler, 1) Magn. Gust. Mittag, mat., f. 1846 Sthm, 77 prof. Hälsingfors, 81 v. Sthms högskola, grundl. o. redig. Acta malhematica. Förf. — Hans bror 2) Leopold Fredr. Alex., filol., f. 1847 Sthm, 81/94 e. o. prof. i Upps. Förf. — Deras syster 3) Anne Charl., nov. o. dram. förf., f. 1849, 72 gift m. sekreteraren G. Edgren, efter hks död hon gifte om sig med it. hert. Caianello; d. 92 Neapel. Skref nov. Händelsevis (69), Ur lifvel (82) m. m. samt dram. Skådespelerskan (73), Sanna kvinnor (83), En räddande ängel (83), Hur man gör godt (85) m. m.
Leflô (löflå), Ad. Emm. Charl., fr. militär, f. 1804, sed. 31 i Algeriet, 48 sändebud i Petersb., 51 fängslad o. i landsflykt t. 59, 70/71 krigsmin. 71/79 sändeb. i Petersburg, d. 87 Néchoat.
Lefort (löfår), Franz. Jacq., Peter d. stores gunstling, f. 1656 Genève, sed. 75 i ry. tjänst. 94 amiral o. gen., d. 99 Moskva. Förtjänster om ry. krigsväs.
Lefrén, Joh. Pet. af, militär, f. 1784 Åbo, deltog i fälttåg. 1808 /09 o. 13, adl. 18, 30 gen.-major, 60 gen., d. 62 Sthm.
lefver, anat., organ f. gallans beredande o. afsöndr., ligger i bukhålan tätt und. diafragma o. m. sin vänstra lob framf. magen samt m. sin undre yta fastväxt vid gallblåsan; i denna magasineras dess sekret, då ej digestionen pågår; under digestionen tömmes gallan i tunntarmen.
lefverflundra, Distomum hepaticum L., t. trematoderna hör. släkte, lefver i fårs, andra djurs o. äfv. mskrs gallgångar.
lefverfläckar, oskadl. gulbruna fläckar i huden, förorsakade gm aflagring af brunt färgämne omedelbart und. öfverhuden.
lefverkis, se magnetkis.
lefversjukdomar, läk., Arter: enkel hyperemi (blodstockn.), akut l. kronisk inflammat., lefvercirrhos, fettlefver, lefverkräfta o. lefverskrumpning; gm den hos hunden utvecklade Tænia
