gamle grek. o. romarne; dryckesgille.
Libau, st. i Kurld v. Östersjön, 64,505 inv. Hamn, hafsbad, hand.
libell', lat., böne-, klago- l. smädeskrift; i vademål kärandens 1:a inlaga t. hofrätt.
liber, lat., bok, skrift.
liberāl, lat., frikostig; frisinnad. L.-konservativa l. fritt konservativa, ty. polit. parti. s. sträfvar f. framåtskridande und. skonande af d. bestående.
Libēria, negerrepubl. i öfre Guinea, 95,400 kv.km., 1,5 mill. inv. (negrer), hvaraf 18,000 civiliserade. Hst. Monrovia, omkr. 3,000 inv. L. grund. 1822, sed. 47 själfständ. Pres. Arthur Barclay, sed. 04.
Libērius, påfve 352/366. Helgon.
liber'tas, lat., frihet; frihetens personifikation.
liberté, égalité, fraternité, fr., »frihet, jämlikhet, broderskap», d. stora fr. revolutionens valspr.
libertīn, fr., vällusting.
līberum veto, »jag förbjuder det fria», i forna kon.-riket Polen hvarje riksdagsm. tillkommande rätt att inlägga sin gensaga mot misshagl. riksdagsbeslut.
libra, sp. vikt = 460 gr.
libration, lat., astron., en skenbar oregelbundenhet i månens rörelser, gm hkn något af den från oss vända månhalfvans kanter blir synligt.
libretto, it., tonk., »liten bok», operatext.
libsticka, Levisticum Koch, Umbelliferæ, L., L. officinale Koch, bekant för sin vidriga smak och äckliga lukt, begagnas i djurmedicinen.
lībitum, lat., välbehag, godtycke.
Lībyen, g. geogr., n.ö. del. af Afr. Libyska öknen, ö. del. af Sahara.
licens', lat., tillåtelse; af patentinnehaf. meddel. tillstånd att begagna patenträtten.
licen'tia poētica, lat., poetisk frihet.
licentiāt, lat., högsta akad. examen i Sverige.
Lichtenberg, Christ., ty. fys. och förf., f. 1742 v. Darmstadt, d. 99 ss. prof. i Göttingen. Skr. talrika små kvicka uppsatser.
lichtenbergska l. elektr. figurer uppkomna gm en elektr. ströms inverkan på en hartskaka o. dennas beströende m. mönja o. lycopodium.
Lichtenstein, st. i Sachs. vid Rödlitz, 7,500 inv.
Licīnius, 1) Gajus L. Calv. Stolo rom. folktribun, gmdref 367 f. K., plebejernas likställigh. m. patricierna. — 2) Cajus Flav. Valerius Licinianus, 307 Galerius' medkejs., 323 slagen af Constantin d. st, 325 afrättad i Tessalonika.
Lick-observatoriet, ett på Mount Hamilton i N.-Amer. liggande o., uppkalladt efter den amer. donanatorn J. Lick (f. 1796, d. 70).
Lidan, å. i Västergötl. uppr. i Grofvare-sj. n.v. om Ulricehamn, utfaller v. Lidk. i Vänern, 96 km. l., omkr. 2,000 kv.km.
Lidén, Joh. Henr., lärd, f. 1741 Linköp., 76 tit. prof., d. 93 Norrköp. Storartade donationer. Skr.: Catalogus disputationum etc. (70/ 80), 5 bd.
Lidforss, Volt. Edv., universitetslär., f. 1833, 78/01 prof. i nyeurop. lingvistik i Lund., sed. medl. af Nobelinst. Förf. fr. o. ty. läroböcker, öfvers. Cervantes, Dante m. m., d. 10. — Hans son 2) Bengt, vetenskapsm., f. 68 Lund, fil. d:r 93, doc. 97, prof. i botanik i Upps. 10, socialist. förf.
Lidingö, ö i Östersjön, n.o. om Sthm.
Lidköping, st. i Skarab. l. vid Lidans utl. i Vänern, 6,660 inv. (08). Stadspriv. 1446 o. 1670.
Lidner, Bengt, skald, f. 1757 Göteborg, 80/82 v. sv. legationen i Paris, d. 1793 Sthm. Skr.: Spastaras död, Medea, sorgspel. Erik XIV m. m. Saml. arb. (88/89, 8:e uppl. 1878).
