Roxen, 17,623 inv. (08), hade red. på 1100-talet bisk. o. fick privil. stadf. 1571. En af nordens märkligaste domkyrkor, fabr. Kyrkomöte 1152, slag (v. Stångebro) 1598; blodbad 1600.
Linköpings stift, omfattar näst. hela Östergötl. l., nära hälften af Kalmar, omkr. ¼ af Jönköp. o. en liten del af Örebro l.
Linlith'gow (-lithgå), grefsk. i Skottld, 311 kv.-km., 65,708 inv. Hst. L., 4.279 inv. Slottsruiner.
Linné, 1) Karl v., läkare o. världsber. naturforsk., f. 1707 Råshult (Kronob. l.), 35/38 i Holld, 41 prof. i Upps., 48 arkiater, 57 adl., d. 78 Upps. L. hade det största inflyt. på vetensk. om den lefvande naturen, uppställde sexualsyst., införde artnamn och en fast terminologi, uppställde växtsläktena, ordnade med ett ord botanik, o. zool. o. forskade äfv. inom naturvetensk. öfriga grenar. Bland L:s talrika skr. nämnas: Systema naturæ (35), Flora lapponica (37), Fauna suecica (45), Species plantarum (53). Minnesst. i Upps., staty i Sthm o. Chicago. — Hans son 2) Karl v., bot., f. 1741 Falun, 63 prof. i Upps., d. 83.
linnēa, Linnæa (Gronov.) borealis L., Caprifoliaceæ, delvis örtlik buske, den i nordens skogar i mossan und. barrträden ljufl. doftande »Linnés ört»; refvorna anv. mot gikt o. vrickningar.
Linnström, Hjalmar, bokförl. o. bibliograf, f. 1836 Sthm. Skr.: Svenskt boklex. 1830/65 (67/84). L. har ss. förlägg, utg. bl. a. de stora verken »Uppfinningarnas bok», »Sveriges hist. fr. äldsta tid t. våra dagar».
linōleum, ett slags korkmatta, förfärdigad af pulveriseradt korkträ o. kokt linolja.
linolja, fet olja, pressas ur linörtens frön; anv. t. fernissor, vaxduk, kitt m. m.
linong', fr., fint genomskinl. tyg af lin l. bomull.
Li'nos, gr., lat. Linus, myt. sångare, af Apollon ihjälslagen m. lyran.
linotyp, gr., sättmaskin, s. utför en sättares arb.
lins, Ervum Tourn., Papilionaceæ. I Sverige finnas duf-l., E. hirsutum L., o. E. tetraspermum L. Fröna af E. Lens L., vild o. odlad i orient. och s. Europa, mycket närande.
lins, fys., ett stycke glas l. annat gmskinl. ämne m. 1 l. 2 buktiga ytor, har egenskap. att bryta densamma träffande strålknippen ant. tills. i en brännpunkt (konvex l.) l. så, att de tyckas utgå fr. en viss pkt (konkav l.). De gm smnbrytn. uppkomna bilderna kallas reella, de gm spridn. virtuella. En kovex l. är tjockare på midten, tunnare mot kanterna, en konkav tvärtom. Man särskiljer bikonvex, plankonvex, konkavkonvex, bikonkav, plankonkav o. konvexkonkav l. En bikonvex l. plankonvex l. kallas vanl. förstoringsglas, lup l. enkelt mikroskop.
Linz, hst. i öfre Österr. v. Donau, 58,791 inv. Bisk., fabr.
Lionardo da Vin'ci (tji), ber. it. mål., bildh. o. arkit., f. 1452 i Vinci, v. Florens, d. 1519 Cloux v. Amboise. En af de störste o. mångsidigaste konstnärer i världen. Bland hans mästerverk må nämnas Den hel. nattvarden i ett kloster i Milano och La belle Ferronière, ett kvinnoportr. i Louvern.
Lipāriska öarna, it. ögrupp i Medelh. n. om Sicilien, 116 kv.km., 18,600 inv. Störst Lipari, 83 kv.km., 20,224 inv. m. hst. L., omkr. 5,000 inv., bisk.
Lippe, bifl. t. Rhen, t. h., uppr. på Teutoburgerwald, utmyn. v. Wesel, 255 km. l.
Lippe (Detmold), ty. furstend. mel. Westfal. o. Hannover, 1,215 kv.km., 145,577 inv. Rel. reform. Huf.-när. åkerbr. och boskapssköts., 1815 ty. förbundsstat, 36 konstitut. förf., 66 med Preuss. o. i n.-ty. förb. Nuv. furste Leopold IV. Hst. Detmold.
