kyrkans offentl. gudstj. och hvad därtill hör.
Liukiuöarna, jap. ögrupp i Stilla haf., mel. Formosa o. Japan, 4,828 kv.km., omkr. 453,550 inv.
Livādia, 1) gr. st. på Attika, v. Helikon, 8,476 inv.; 2) kejs. ry. slott på Krim, nära badorten Jalta.
Liv'erpool (-pûl), eng. st. v. Mersey o. Irl. sjön, 813,000 inv. (med förstäder 1,032,000). Fabr., betydl. hand., storart. skeppsdock., palatslika byggnad., bot. o. zool. trädgård.; hamn, stor handelsflotta; ångbåtsförbind. m. de förnämsta hamnplatser i världen, öfverfartsort f. emigranter.
Livijn, Klas Joh., ämbetsm., förf., f. 1781 Skeninge, 35 gen.-direkt. öf. rikets fängelser o. arbetsinrättn., d. Sthm 44. Skr.: Spader dame, roman., novell. m. m. Saml. skr. (1850), 2 bd.
Liv'ingstone (-stön), David, skotsk Afrikares., f. 1813 nära Glasgow, 40 missionär i s. Afrika, upptäckte sjön Ngami 49, Tschobe o. öfre Sambesi 51/52, resor tvärs igm Afrika 53/56, 58/64 ny resa, uppt. därund. sjön Njassa 59, exped. fr. Sansibar 66, öfvergick Kongos källfl.Tschambesi 67, uppt. Lualaba o. Bangveolosj., 71 f. 2:a ggn i Udjiji, där Stanley fann honom, d. 73 i byn Tschitambo vid s. strand, af Bangveolosj., begrafv. i Westmin. abbey.
Livius, Titus L. Patavinus, rom. hist., f. 59 f. K. i Patavium (Padua), d. där 17 e. K.; tillbragte större del. af sin lefnad i Rom. Skr.: Rerum Romanarum a. u. condita libri, inneh. Roms hist. fr. dess grundl. 753 t. år 9 f. K., m. m.
Līvius Andronīcus, rom. skald o. dram., omkr. 240 f. K.
Livland l. Liffland, ry. guvern. v. Östersj., 47,029 kv.km., 1,299,365 inv. L:s äldsta inv. liver o. ester. Red. mellan midten af 9:e t. midten af 11:te årh. skattskyld. und. Sverige, eröfr. L. af Sverige und. Gust. II Ad. o. förblef svenskt t. 1721, då det gm fred. i Nystad afträddes t. Ryssl. Hst. Riga.
Livor'no, it. st. v. Medelhaf., m. kringligg. omr. 98,321 inv. Hamn, handel.
livre (livr), t. 1795 fr. silf.-mynt à 20 sous (ungef., men ej fullt = 1 franc); äfv. gam.-fr. vikt = 489,5 gr.
livré, fr., betjäntdräkt.
Ljesna, st. i ö.Litaven. Slag 29/9 1708.
ljud, fys., allt gm hörseln förnimbart; fortplantas gm vibrationer i ett mel. ljudkällan o. örat befintl. elast. ämne med olika hastigh., s. i luften är 333 m. i sek. vid 0° temp.; språkl., stafvelsernas o. ordens beståndsdelar, s. i ljudskrift betecknas m. bokstäfver.
Ljugarn, hamn, lots- o. tullstation på s. ö. kust. af Gottld.
Ljung, stort gods i Östergötl. l.
Ljungan, i sitt nedre lopp vanl. kallad Njurunda älf., fl. i Norrld, uppr. på Helagsfjället i Jämtld, utf. i Östersj., 1 mil s. om Sundsvall; 271 km. l.; omr. 12,700 kv.-km.
Ljungberg, Erik Joh., industriidk., f. 1843 Västm., sed. 75 disp. vid St. Kopparb. bergslag, har i hög grad bidragit till industriens höjande i vårt land.
Ljungby, köping i Kronob. l., v. Lagan, 1,188 inv. (08).
Ljungby hed, exercisplats i Kristianst. l.
Ljunggren, Gust. Håk. Jordan, lit.-hist., f. 1823 Lund, 59/89 prof. där, 65 medl. af sv. akad., d. 05. Skr.: Framställn. af de förnämsta esthet. system. (2:a uppl. 83), 2 bd, Bellman o. Fredmans epistl. (67), Sv. vitterhetens häfder eft. Gust. III:s död (I-V, 73-95) m. m.
Ljungskile, badort i Göteb. o. Boh. l.
Ljungstedt, Aur:a Lovisa, f. Hjort (pseud. Claude Gerard), förf., f. 1821 Karlskrona, g. m. byråchefen S. V. L., d. 08. Skr. roman. m. m., Samlade berättelser (72/82), 9 bd.
ljus, fys., den objektiva orsaken t. kroppars synbarhet, beror enl. emanations- l. emissionsteorien på
