Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/554

Den här sidan har inte korrekturlästs

Louis Viesse de, fr. milit., f. 1774, tjänade und. Nap. I, 09 marsk. o. hert. af Ragusa, 11 öfverbefälh. i Portugal, 13 vid Möckern, försvarade 14 Paris, följde 30 Karl X i landsflykt, d. 52 Venezia. Förf.

Marmontel (-mångtel'), Jean Franç., fr. förf., f. 1723, 72 rikshist.-graf, d. 99. Skr. roman., operatext. m. m.

marmor, min., kristall. bergart af kolsyrad kalk, s. kan poleras. Hvit m. fr. Cararra, Paros, anv. i bildh. Brokig m. anv. s. beklädnadssten, t. mosaik m. m.; mussle-m. är rik på försteningar. Ruin-m. har ruinlika teckningar. M. kan färgas med alkoholhalt. färgblandn. Sveriges förnämsta m.-brott på Kolmården.

marmorhvitt, färg af fint slammad krita.

Marmor-kronīken, en på Paros funnen, nu i Oxford befintl. marmortafla m. kronol. öfversikt af grek. hist. från 1582/264 f. K.

Marne (marn), 1) bifl. t. Seine, t. h., uppr. på Långres' platå, utr. i Seine nära Paris, 525 km.; 2) dep. i n. ö. Frankrike, 8,205 kv.km., 432,822 inv. Hst. Châlons; 3) Haute-M., dep. s. o. om 2, 6,220 kv.km., 226,545 inv. Hst. Chaumont.

Marnix, Fillips van, holl. stats- o. vetenskapsm., f. 1538 Brüssel, deltog 65 i nederl. uppror.. 83 borgmästare i Antwerpen, kapitul. 85, d. 98 Leijden.

Marochetti (-ketti), Carlo, baron, it. bildh., f. 1805 Turin, fr. 48 i Engld, d. 68 Passy. Drottn. Viktorias o. hennes gemåls sarkofagfig. i Frogmore, ryttarstatyer i Turin m. m.

marodör, fr., armé åtföljande, kringstryk. o. plundr. slödder.

Marokk'o, Maghreb el-aksâ, sultanat i n. v. Afrika v. Atlanten o. Medelhaf., 439,240 kv.km., öfver 8 mill. inv. Berg: Atlas. Flod.: Muluja, Draa. Klimatet i allmänhet sundt. Huf.-när.: åkerbruk, boskapssköts., handel. Hstäder Fess samt M., vid foten af Atlas, omkr. 50,000 inv. Moskéer, palats. Sultan: Muley-Hafid, sed. 08.

marokäng, se saffian.

maronīter, krist. sekt i Syrien, uppkom 713/15 på Libanon, erkändes 1445 af påfven. 1860 nästan tillintetgjorda af druserna.

Ma'ros (-råsch), bifl. t. Teis, t. v., uppr. på Karpaterna, utr. vid Szegedin, 876 km., omr.: 44,000 kv.km.

Maros-Vasarhely (mārosch-vāsjarhelj), st. i Siebenbürgen v. Maros, 19,522 inv. Slott.

Marot (-rå), Clém., fr. skald, f. 1495, d. 44 Turin. Skr. epigr., psalm., sonett., ballader m. m. Saml. arb. (1876), 5 bd.

Marpingen, by nära Trier, 1,720 inv. Vallfartsort.

Marquesas-öarna (markēsas-), fr. ögrupp i Stilla haf. ö. om Sällskapsöarna, 1,274 kv.km., 4,300 inv. Uppt. 1595. Und. Frankrike 1842.

Marryat (märr'jät), Fred., eng. romanförf., f. 1792 London, d. 48 Langham. Talr. sjöroman.

Mars, 1) rom. myt., krigets gud, grekernas Ares. — 2) Årets 3:e månad, uppkall. eft. gud. M. — 3) Planet, närmast utanför jorden; medelafst. fr. solen 227 mill. km., näst Merkurius d. minsta planet.; har 2 månar.

Mars (marrs), Anne Françoise Hipp. Boutet-Monvel, kallad mademoiselle M., fr. skådesp., f. 1779 Paris, d. där 47.

Marsāla, st. på västkusten af Sicilien, 59,567 inv. Handel, is. med m.-vin.

marschall', i marken nedslag, påle, uppbär. bleckskålar m. lysämnen.

Marschner, Heinr. Aug., ty. komp., f. 1796, d. 61 Hannover ss. gen.-mus.-direkt. Komp. operor, kvartetter m. m.

Marseille (-sej'), Frankr. 3:e st., v. Medelh., 517,000 inv. Hamn, bisk., slott, palats, museer, målningsgallerier, zool. o. bot. trädg., observat., navigationsskola, stor hand. o. sjöfart.