Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/556

Den här sidan har inte korrekturlästs

martyrer, gr., sdna s. under förföljelserna mot de kristne ledo döden för sin tro; blefvo vanl. förklarade för helgon.

marulk, Lophius piscatorius L., hör t. de taggfeniga fiskarna, hufvudet mer än 1/3 af kroppslängden, 89 cm. l. Sparsamt i Öresund och Kattegatt.

Marx, 1) Ad. Bernh., ty. mus.-förf., f. 1799 Halle, d. 66 ss. prof. där. Skr. kompositions-, musiklära m. m. — 2) Karl, ty. socialist o.förf.,f. 1818 Trier, grund. 64 i London den s. k. internationalen, d. där 83. Skr.: Das Kapital m. m.

Maryland (mēriländ), förk. Md, n.-amer. fristat v. Atlanten, 31,848 kv.-km., 1,188,044 inv. Mildt klimat. Produkter: kol, järn, koppar. Hst. Annapolis.

marzipān, it., se marsipan.

maräng', fr., ett slags bakverk af ägghvita o. strösocker.

Masaccio (-satt'jå), eg. Tommaso Guidi, it. mål., f. 1401, d. 1428 Rom.

Masaniell'o, egentl. Tommaso Aniello, neapol. upprorsman, f. 1622 Amalfi, fiskare, ledde 47 uppror, mot Spanien, mördad s. å. Hjälten i operan »Den stumma från Portici.»

Masa'ua, st. i egentl. Sudan. v. Röda haf., 7,775 inv. Sed. febr. 1885 besatt af italienarne. Från 1865 utgångspunkt f. sv. missionsverksamh. i Afrika.

Mascarenhas (-ren'jas) l. Maskarenerna, ögrupp i Ind. haf. ö. om Madagaskar, består af öarna Mauritius, Réunion, Rodriguez.

Mascagni (-kann'ji), Pietro, it. operakomp., f. 1863 Livorno, sed. 03 direktör f. rom. musiksällskapet. Komp. opera Cavalleria rusticana (90), L'amico Fritz m. fl.

mascaron (-rang'), fr., arkit., grinande ansikte till prydn. på dörrar, brunnar o. d.

masculīnum, lat., gram., manligt kön.

Maschonaland, del af brit. Sambesi i Afrika, omkr. 20,000 inv.

Masenderān, pers. prov. vid Kaspiska hafvet, omkr. 27,000 kv.km., omkr. 200,000 inv., fruktbart. Hst. Sari.

Masiniss'a, numidisk furste, i 2:a pun. krig. fr. 212 f. K. mot Kartago, från 202 mot Rom. 201 kon. i Numidien, d. 149.

Māsius, Karl Wilh. Herm., ty. pedag., f. 1818, sed. 62 prof. i Leipzig, d. där 93. Skr.: Die Thierwelt (öfvers. på sv.) m. m.

mask, fr., lösansikte för att dölja eget ansikte l. framställa ngn viss karaktär; person klädd i m. o. i vidsträckt bemärk. hvarje dräkt t. en m. -era, förkläda, dölja. -erād, bal af maskerade personer.

maskar, Vermes L., en provins inom djurriket, delas i ring-m., Annelida, stjärn-m., Gephyrea, hjuldjur, Rotatoria, tråd-m., Nematodes, hak-m., Acanthocephali, och platt-m., Plathelminthes.

Maskat l. Oman, sultanat vid ö. kusten af Arabien, vid M.-viken, 194,200 kv.km., omkring 1 mill. inv. Hst. M. vid M.-viken, omkr. 40,000 inv. Hamn, handel; fästning.

maskīner, lat., mer l. mindre smnsatta verktyg l. instr. för att understödja, bespara l. helt o. hållet ersätta mskokraften samt för att höja arbetets kvantitet, kvalitet o. billighet, delas i kraft-m, (ång-, gas-m.), mellan-m. (transmissioner) o. arbets-m., (svarfvar, kvarnar m. m.).

maskinerī = maskin l. smnsättning af flere maskiner.

maskopī, (förvrängn. af holl. maatschappij, handelssällskap), hemlig förbindelse, hemligt samråd.

maskros, Taraxacum officinale Web., Synanthereæ, allm. i hela Skandinavien.

maskulīn, lat, till mankön hörande.

Maspero (-prå), Gaston Cam. Charl., fr. egyptol., f. 1846 Paris, 74 prof. där, 81/86 direkt, för bulakmuseet i Kairo, sed. 87 i Paris.

Masque de fer, se Järnmasken.