Masreliez (maröljē), Louis Adr., hist.-mål., f. 1747 Paris, kom s. späd till Sverige, 84 prof., 05 direkt. för mål.-akad., d. 10 Sthm. Priamos hos Akilleus m. m.
mass'a, negerspr., herre, husbonde.
Massa Carrāra, ford. it. hertigd., sed. 1859 jämte Modena it. provins. M., 1,781 kv.km., 174,400 inv. Hst. Massa, 5,000 inv.; bisk.
Massachusetts (-tjû'setts), förk. Mass., n.-amer. fristat v. Atlant., 21,535 kv.km., 2,900,000 inv. Huf.-när.: åkerbr., industri, fiske, handel. Hst. Boston.
massage (-sāsch), fr., mek. behandl. af sjukd., bestående i knådande, strykande, tryckande, klappande af musklerna.
massagēter, forntida nomadfolk i Central-Asien.
massak'er, fr., massmord, blodbad.
Massé, Victor, fr. komp., f. 1822, d. 84 Paris. Talr. operor.
Masséna, André, fr. milit., f. 1758 Nizza, sed. 78 i fr. tjänst, slog ryssarne 99 Zürich, 1800 öfverbefälh. i Ital., 04 marsk., 07 hert. af Rivoli, 09 furste af Essling, 10/11 öfverbefälhaf. i Portugal, 14 pär, d. 17 Paris.
Massenet (-sönä), Jules Emile Frédr., fr. komp., f. 1842, 78 prof. Paris. Komp. operor, orkesterverk, klavérstycken m. m.
massēra, fr., behandla m. massage.
Massil'ia, lat. namn på Marseille, (se d. o.).
Massillon (-sijång'), Jean Bapt., fr. teol., f. 1663 Hyéres, 04 Ludv. XIV:s hofpred., 17 bisk. i Clermont, d. 42. Förf.
Massinger (mäss'indschör), Phil., eng. dram., f. 1584, d. 40 London. Skr.: The duke of Milan m. m.
massīv, fr., tät, tjock, alltigm af sma ämne.
massorēter, jud. skriftlärde, s. samlade gramm. o. krit. anm. (massorā) till G. T.
Mastāi-Ferretti, se Pius IX.
mas'tix, tekn., färglöst l. gulaktigt harts af Pistacia Lentiscus L. på Kios; delv. lösl. i alkohol; anv. t. rök- o. tandpulv., kittfernissa m. m. Tuggas i orienten.
mastodon'ten, gr., fossil mångklöfv. m. stora stöttänder, i Europas o. Indiens tertiär- o. N.-Amerikas diluvialform.
māsur, ty., is. hos björk o. lönn förekom, missbildn. gm förhindrande af ordentl. årsringars bildande.
Matabēlelandet, hufvudsakl. beståndsdel af det forn. M.-riket i s. ö. Afrika, del af det brit. skydds-områd. Syd-Rhodesia, 187,600 inv. Stad Buluvajo.
matadōr, sp., förnämste tjurfäktaren i Spanien; högsta korten i vissa spel; viktig, mäktig man.
Matamōros, st. i Mexico vid Rio grandes utl. i Mex. vik., omkr. 8,347 inv. Hamn.
Matapān, Kap M., näst Tariffa Europas sydligaste spets.
Matark, sp. st. vid Medelhaf., 19,704 inv. Industri.
match (mätsch), eng., spel, täfling.
maté, ett af de torkade bladen af Ilex Paraguayensis beredt te, särsk. anv. i Syd-Amer. Kallas äfven Paraguayté.
Matejko, Jan Alojzy, polsk hist.-mål., f. 1838 Krakov, 73/85 direkt. för konstskolan där, d. 93.
matematīk, gr., vetensk. om storhet.; delas i ren m., (aritmetik, algebra, geometri, differential- o. integralkalkyl m. m.) o. tillämpad m. (mekanik m. underafd., astronomi, geodesi m. m.).
māter dolorōsa, lat., den öfv. Jesu död sörjande modern.
materiāl, lat., råämne; allt f. ett visst företag erforderligt.
materialism', den lära, enligt hkn materien l. det sinnligt förnimbara är grundvalen f. alla fysiska o. psykiska fenomen. Hvad materien själf är, är icke bestämdt. Alla teorier om m. sluta med motsägelser.
matēri|e, lat., kroppsl. ämne i mots. till form l. kraft. -ell, kroppslig, syftande på kroppsl. ämnen.
