Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/574

Den här sidan har inte korrekturlästs

kv.km., 868,072 inv. Hst. Ansbach.

Mittermaier, Karl Jos. Ant., ty. rättslärd, f. 1787 München, d. 67 ss. prof. i Heidelberg. Talr. jur. skr.

mixtum, lat., något blandadt; m. compositum, mischmasch, röra.

mixtūr, lat., blandning, blandade flyt. läkemedel.

mjältbrand, elakart., smittsam sjukdom, s. is. förekommer hos nötboskap, hästar, får m. m., men äfv. kan öfverflyttas på mskan, förorsakas af bakterier o. yttrar sig i uppträdande af karbunklar o. feber samt leder ofta till döden; öfverflyttas på mskor gm insekter, gm m.-blodets inkommande i sår, gm förtärandet af kött fr. kreatur, behäft. med m. m.-karbunklar behandlas m. frät. medel o. kinin.

mjälten, ett i vänstra sid. af bukhålan liggande blodrikt organ, bidragande t. blodbildning. l. blodfiltrationen.

mjöd, jäst dryck af honung, vatten o. kryddor.

mjölbaggen Tenebris molitor L., Coleoptera, förekommer i bagerier, kvarnar m. m.; larven, d. bekanta mjölmask., anv. t. föda åt burfåglar.

mjöldagg, hvitakt. öfverdrag på många växters blad och frukter, af åtsk. arter af svampsläkt. Erysiphe, Ascomycetes; utvecklar sig is. vid stor fuktighet.

mjöldrygor, mjölökor, Claviceps purpurea Tul., Pyrenomycetes, parasitsvamp på vissa sädesslag, is. råg; göra kornen utvänd. svartvioletta, invänd. rödhvita, mjöliga och giftiga. Med. namnet på sdna korn Secale cornutum.

mjölk, vätska, s. består af 87,3 % vatten, 3,5 % ägghviteämnen, 5 % mjölksocker, 0,7 % oorg. salter o. 3,5 % fett. En ko kan lämna ända t. 8,400 liter om året, en kvinna 1,300 gr. om dagen. Oafsedt kvinno-m. förtär européen näst. end. ko- o. get-m., men Asiens o. nordens nomadfolk äfv. sto-, ren- o. åsne-m. Kommer ofta i handeln kondenserad. — Pasteuriserad m., m., s. upphettats till 80° o. därig. blifvit bakteriefri. — Mjölkmjöl l. torrmjölk är den fasta massa, s. återstår efter mjölkens indunstning i luftförtunnadt rum.

mjölksaft, 1) hvit, gul, röd l. blå, mjölklik vätska ur mnga växter, inneh. kautschuk, vax, stärkelse, harts, alkaloider. 2) Se chylus.

mjölkskorf, läk., is. i skrofulösa barns ansikte o. hufvud uppträdande utslag af små blåsor. Behandl.: sorgfälligt aflägsn. af den m. fett l. olja uppmjukade skorpan o. ansiktets bestrykn. m. bly- l. tjärsalva, hufvudets m. karbolsyrehalt. olja.

mjölksocker, färgl., föga sött smak., i vatten o. alkoh. lösligt ämne; fås af den vid ostberedningen återstående vätskans inkokande t. torrhet o. utkristalliserande; anv. till framställ, af silfverspeglar o. i farmacien.

mjölksyra, kem., färg- o. luktlös, i vatten o. alkohol lösl., vid jäsning af mjölksocker o. andra kolhydrat uppkomm. organ. syra.

Mjölne, nord. myt., Tors hammare.

Mjösen, insjö i s.-ö. Norge, 393 kv.km. Tillflöde gm Lagen, gm Vormen utl. i Glommen.

mm. förk. för millimeter.

Mn, kem. tecken för mangan.

mnemonīk l. mnemoteknik, gr., konst. att gm särsk. hjälpmedel (idéassociationer, anv. af tal i st. f. bokstäfver m. m.) stegra minnets kraft.

Mnemosy'ne, grek. myt., minnets gud:a, m. Zeus moder t. muserna.

Mo., förk. för den n.-amer. staten Missouri.

Moabit, västl. stadsdel af Berlin.

moabīter, ford. semit. folk s.-ö. om Döda hafv., 600 f. K. underkufv. af Nebukadnesar.

moaré, fr., vattradt tyg.

mobb, eng., pöbel, slödder.