Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/610

Den här sidan har inte korrekturlästs

på 1100-talet. Klädesfabr., bomullsväfverier, pappersbruk. Viktiga riksdagar 1604, 1769 och 1800.

Norrland, den nordligaste hufvuddelen af Sverige, omfattar landsk.: Gästrikld, Hälsingland, Medelpad, Ångermanld, Härjedalen, Järntid, Västerbotten, Lappland; 286.082 kv.km. (l. 2/3 af hela Sverige).

norrsken, Aurora borealis, egendomlig ljusföreteelse på himmelen, vanl. i form af en lysande båge. Mest på höga breddgrader (äfven vid sydpolen, australsken). Beror sannolikt på urladdn. af atmosfär, elektricitet i starkt förtunnade luftregioner.

Norrtälje, st. i Sthms l. v. Östersjön, 3,885 inv. (08). Badort. Stadsprivilegier 1622.

norröna tunga, se fornnordiska språket o. litt.

norsen, Osmerus eperlanus L., fisk af blåsmunnarnas ord., 30 cm. l., allmän i Sverige.

norska språket och litterat. Det fornnor. (nordiska) spr. undanträngdes af det dan. i 15:e årh. o. talas nu blott i vissa trakter af landet. Skriftspr., sed. dess danskan, har efter 1814 fått en rent norsk prägel. En norsk litt. har först eft. skilsmässan fr. Danm. (1814) kunnat utveckla s. gm smnstötn. af 2 riktn., en ensidigt nationell (Wergeland) o. en mera internat. konservativ (Welhaven). Öfr. målsmän: Hansen, Munch, Asbjörnsen, Vinje o. is. B. Björnson o. H. Ibsen. Hist. förf.: Keyser, Munch, Särs, Daae, Storm, O. Rygh, Undset m. fl.; filos.: Treschow o. Monrad; språkf: Fritzner, Soph. Bugge; naturf. : Hansteen; lit.-hist. bearb. af Hansen o. Hammerich; rom.-för.: Alex. Kielland, Kristian Elster, Jonas Lie, Arne Garborg, John Poulsen, Camilla Collett, Björnstjerne Björnson, Magdalene Thoresen, Marie Colban, L. Dilling, G. Heiberg, V. o. Th. Krag, Finne, Hamsun m. fl.

Norström, Joh. Vitalis Abr., filos., f. 1856 Åmål, fil. d:r 85, 91 prof. i Gbg, ledam. af sv. akad. 07. Har skr. en mängd mycket bemärkta filos, skr., bl. a. Masskultur (10, 2:a uppl. s. å.).

Norsälfven, flod i Värml. l., utgör utlopp för Frykensjöarna i Vänern.

North, Fred., lord, eng. statsm., f. 1733, sed. 70 min., dref de n.-amer. kolonierna t. uppror gm tetullen, afgick 83, d. 92.

Northampton (nårthhämp'tön), eng. grefsk., 2,598 kv.km., 338,064 inv. Hst.: N., 91,964 inv.

Northbrook (nårthbruck), Thom. Geo. Baring, earl, eng. statsm., f. 1826, 80/85 marinminister, d. 04 London.

Northumberland (nårthöm'börländ), eng. grefsk., 5,221 kv.km., 602,859 inv. Hst.: Alnwick.

Norwich (nårr'itsch), 1) hst. i eng. grefsk. Norfolk vid Yare, 115,438 inv. Katedr., bisk. 2) st. i Connecticut (N.-Amer.), 20,000 inv. Fabr. af yllevaror o. eldvapen.

noshörning, Rhinoceros L., af hofdjurens ordn. Indiska n., R. indicus Cuv., 3,1 m. l., med ett horn. Afrikanska n., R. africanus Camp., 3.4 m. l., med 2 horn, farlig.

Nossi Bé, fr. ö vid Madagaskar, 18 kv.-km., 65,000 inv.

nostalgī, lat., läk., hemlängtan, öfverg. till hypokondri.

Nostradāmus, egentligen Michel de Nôtre Dame, astrol., f. 1503 St. Rémy, d. 66 Salon. Hans spådomar behandla Frankrikes hist. till 1999.

not, lat., anmärkn.; officiellt meddelande fr. en regering till en annan. Cirkulär-n. utfärdar en regering till sina samtliga sändebud. Kollektiv-n., af flere regeringar gemensamt utfärd. n.; tonk., tontecken.

nōta, märke, kännetecken. Taga ad notam, lägga på minnet.

notāb|el, lat., märkvärdig. -ilitet, ansedd person (i ett samhälle).

nōta bēne, lat., märk väl!