som kom till stånd 69 på hans initiativ.
palmer, Palmæ Bartl., naturl. famill. af buskart, t. majestätiska (ända t. 65 m. h.) växter, nyttiga o. vackra, med få undantag inhemska inom tropikerna.
Palmerston, (pāmerstön), Henry John Temple, eng. viscount och statsm., f. 1784 Hampshire, 07/28 tory-min., 30/41 whig- o. utr.-min., sed. ledare af oppositionen, 46/51, 52/58, 59 t. sin d. 65 prem.-min., befordrade reformer och liberal styrelse.
palmett, fr., palmbladslikn. ornament.
Palmiēri, Luigi, it. meteorol., f. 1807, sed. 54 direkt, f. meteor. observ. på Vesuvius, d. 96 Neapel.
palmitīn, kem., den färglösa i eter o. kokande alkohol lösl. hufvudbeståndsdelen (jämte stearin och oleïn) i näst. alla naturl. fettarter. Smältpkt 63°.
palmkål, de unga ätbara bladknopparna af fl. palmarter.
palmmjöl = sago (se d. o.).
palmo, längdmått, i Bras. o. Port. = 0,22 m.; i Ital. = 0,25 m.; i Span. = 0,21 m.
palm|papper, bladen af flere palmarter, sed. urm. tid i Ind. anv. ss. papper. — -socker, gm inkokn. af palmsaft framst. socker.
Palmstjerna, 1) Nils, statsm., f. 1696, 25/36 i fr. tjänst, 39/44 sändeb. i Köpenh., 46/61 riksr., d. 66. Hatt. — Hans sonson 2) Karl Otto, frih., statsm., f. 1790, 36 landsh. i Östergötl. l., 51/56 fin.-min., d. 78. Konservativ. Förf.
Palmstruch, Joh., f. 1611, d. 74, grundl. 56 Sveriges 1:a bank och utg. 61 dess 1:a sedlar.
palmsöndag, sönd. före påsk, på hkn palmkvistar ströddes för Kristus vid hans intåg i Jerusalem.
palmvin, jäst palmsaft; omtyckt dryck i tropikerna.
Palmyra 1. Tadmor, g. geogr., syrisk st. vid kanten af syr. öknen; förstörd 744.
Pālos, sp. st. v. Atlant., 1,621 inv., bek. f. Colombos afresa därifrån 1492.
pal'per, lat., l. muntrådar, trådartade munverktyg på insekternas underkäk och underläpp.
palsternacka, Pastinaca L., Umbelliferæ. P. sativa L., m. köttig rotknöl, odlas i Europa ss. grönsaks- o. foderväxt.
Paludan-Müller, 1) Freder., dan. förf., f. 1809, d. 76. Skr.: Adam Homo (41/49), lyr., episka, didakt. skaldest., rom. m. m. — Hans bror 2) Kasp. Peter, hist., f. 1807, d. 82 ss. prof. i Köpenh. Förf.
paläothērium, Cuv., utdödt däggdjurssläkte, likn. tapiren, i tertiärformationens berg.
paläozoiska (primära) formationen, geol., den äldsta af de geol. formationerna näst urformationen, delas i siluriska, devoniska, stenkols- och permiska format. Fossila lämning, därifrån af kryptogam., ryggradslösa djur, amfibier.
Pam'filos, gr. mål., i 4:e årh. f. K., Apelles' lärare.
pamflett', eng., flyg-, smädeskrift. -ist, pamflettskrifvare.
Pamfylien, g. geogr., landsk, vid s. kusten af M. Asien.
Pamir, bergplatå mel. Tianschan o. Himalaja, t. 7,000 m. h.
pam'pas, gräs- o. saltstäpper, is. i La-Plata-staterna.
Pamplona, sp. befäst st. vid Argafl., 28,886 inv.
pan, pol. o. tscheck., herre, furste.
Pan, gr. myt., arkad. herdegud, son t. Hermes; uppf. af herdeflöjt, syrinx; äfv. förskräckelsens demon, däraf panisk förskräckelse, plötslig, grundlös bestörtning.
panacē, gr., universalläkemedel.
Panamā, till 1903 stat i republ. Colombia, nu själfst., mel. Atl. och Stilla haf., 87,480 kv.km., 400,000 inv. Författn. 04. Hst. P. på P.-näset v. P.-viken, 30,000 inv., hamn. Begynnelsepkt f. P.-kanalen, s. ännu icke (10) nått sin
