partik'el, lat., liten del; spr., oföränderl. ord.
partikulār, lat., beträffande en del, särskild. -ism', sträfvan f. en ensk. stats särsk. intressen. -ist, anhängare af partikularismen.
partitidehvarfvet, ben. på tidskiftet 1718/1809 i Sver. hist.
partitīv, lat., delande, delningsord.
partitūr, it., uppteckn. af de särsk. stämmorna i ett musikverk till öfverskådlig framställn. af det hela.
pārtner, eng., deltagare, delägare, kamrat.
partout (-tû), fr., öfver allt, ovillkorligen.
partåiga djur, en inom däggdjurens ordning uppställd underklass, omfattar tjockhudade djur, Pachydermata, och idisslarna, Pecora.
partåiga fåglar, Zygodactyli, 2:a ordn. bland fågl., ha 4 (3) tår, hvaraf 2 framåt o. 2 (1) bakåt; flyga mindre väl o. gå dåligt, men klättra utmärkt. Omfatta hackspett-, göktyt- och göksläktet.
parveny, fr., uppkomling.
paryr, fr., grannlåt, stass.
Parzival, hjälten i Gralsagan, skildr. i den liknämnda dikt. af Wolfram von Eschenbach; äfv. behandl. af R. Wagner.
pas (pā), fr., steg.
Pasargādai (lat. Pasargadæ), g. geogr., Persiens gamla hst.
Pascal', Blaise, fr. mat. o. fys., f. 1623, d. 62 Paris. Upptäckte lufttryckets aftagande mot höjden m. m., jansenist.
Pasch, 1) Joh., sv. dekor.-mål., f. 1706, d. ss. hofintend. 69. Dekor, i Sthms slott. — Hans bror 2) Lor. d. ä., f. 1702, d. 66, o. dennes son 3) Lor. d. y., f. 1733, d. 05, voro båda framst. porträttmål.
pascha, i Turk. o. Persien tit. på höga civila o. mil. ämbetsmän; ståthållare. Man skiljer mell. p. af en, två l. tre hästsvansar. -likāt, ståthållarskap.
Paschalis, namn på 3 påfvar, en i 9:e o. 2 i 12:e årh.
Pas de Calais (pa dö kalä), 1) smalaste del af Kanalen (La Manche) mel. Calais o. Dovre, 42,632 m.; 2) fr. dep., 6,752 kv.-km., 955,391 inv. Hst. Arras.
Pasdeloup (padölû), Jul. Et., fr. mus., f. 1819 Paris, skapare af de populära konserterna, d. 87.
pas d'Espagne (pa despanj'), fr., dansk., en spansk dans; p. de quatre (-kattr), salongsdans, införd 1894/95.
Pasifae, gr. myt., dotter till Helios, gem. till Minos o. med en tjur mor till Minotauros.
Paskevitsch, Ivan Feodorov., grefve af Erivan, furste af Varsjav, ry. fälth., f. 1782 Poltava, 12 mot fransm., eröfr. 27 Erivan, besegr. 31 Polen, 49 mot Ungarn, 54 vid Donau d. 56 Varsjav.
paskill', fr., smädeskrift.
pasma, gr., längmått för spunnet garn = 148,45 meter.
pass, fr., vederbör. myndighets intyg, f. resande t. utrikes ort. Passtvång. numera upphäfdt i Sverige o. i de flesta europ. länder; geogr., gmgång, trång väg.
passa'bel, fr., dräglig, som kan gå an.
passād|stoft, af vindarna medförda regnartadt nedfallande stoftmassor, inneh. organiska o. mineraliska fragment. -vindar, de regelbundna vind., s. i tropikerna blåsa på n. halfklotet från n.-o. och på södra halfklot. från s.-o., skiljas gm vindstillornas bälte.
passage (-sāsch), fr., gmresa, gmgång; tonföljd.
passagerare (-schērare), fr., ångbåts-, järnvägsresande.
passāh l. paschāh, hebr., judarnes vårfest till minne af utvandr. ur Egypten.
Passau, befäst st. i Baiern vid Inn, 18,734 inv. Bisk., domk. Ford. biskopsstift.
Passavant (-vang'), Joh. David, ty. förf., f. 1787 Frkf. a. M., d. där 61. Skr. Peintre-graveur m. m.
passe-partout (passpartû), fr.,
