hufvudnyckel, oinskränkt gällande passersedel.
passēra, fr,, färdas gm l. öfver, gå an, tilldraga sig.
passevolans', fr., penningersättn. af statsverket t. ensk. man f. naturaprestationer åt soldat.
passgångare, häst, s. samtidigt flyttar fram båda fötterna på sma sida.
passion, lat., lidelse, lidande, (is. Kristi).
passionāto, it., tonk., lidelsefullt.
passions|blomman, Passiflora L., Passifloraceæ, klängväxt i S.-Amer. o. Antillerna; fl. arter m. ätbara frukter, andra prydnadsväxter. -bröder (confrères de la passion), i 15:e o. 16:e årh. sällskap af fr. borgare som uppförde passionsspel. -spel, se mysterier.
pass|īv, lat., lidande, overksam; gram., verbets lidande form. -īva, skulder. -ivitēt, lidande tillstånd, overksamhet.
Passow, Frz, ty. filol., f. 1786, 15 prof. i Breslau, d. där 33. Skr. gr.-ty. lex. m. m.
passpoāl, fr., i sömmar, is. på uniformer, insydda, smala, olikfärg, ränder.
pass'us, som längdmått = 1,479 m.; ställe i en skrift.
pasta, it., mjukt, degartadt läkemed. t. yttre bruk; äfv. namn på vissa glasflusser till glasmosaik o. konstgjorda ädelstenar.
pastej' (fr. pâte), mindre bakverk m. finskuret kött l. fisk.
pastell|-färger, i pennform pressade ritstift af fint fördelade, m. gips o. bindmedel rifna färgämnen. -målning, måln. m. torra p.-färger på pergament l. papper, hvarvid strecken fördrifvas med stomp.
Pasteur (-stör), Louis, fr. kem., f. 1822, sed. 57 prof. i Paris, sed. 89 ledare af Institut Pasteur där, d. 95 vid Versailles. Förnämsta arbet. om jäsningsprocesserna o. skyddskoppympning. Bekant för sina kurmetoder mot rabies m. m.
pastilj'er, lat. trochisci, små runda kakor af läkemedel, socker, choklad o. d.
pas'tor, lat., herde, själasörjare (is. hos lutheranerna); p. loci, kyrkoherde på platsen, d. v. s. i församlingen. -āt, en kyrkoherdes verksamhetsområde.
pastorāle, fr., herdedikt, idyllisk opera; dit hörande musik.
pastōs l. pastös, it., mål., med tjock färgpåläggning.
pastörisering, förfaringssätt att gm uppvärmning komma vin och öl att hålla sig. Se mjölk.
Patagōnien, s. delen af S.-Amer., mel. Atl. o. Stilla haf., 793,980 kv.km. Berg: Kordillererna. Fl.: Rio negro, Schupat. Landet stäpper m. undant. af ngra dalar. Klimat, torrt; inv. indianer. Chilenisk kol. v. Magelhães' sund: Punta Arenas. Sed. 1881 hör ö. P. till Argentina, v. P. till Chile.
Pataholm, köp. i Kalm. l., v. Kalmar sund, 97 inv. (08).
Patāvium, g. geogr., Padua.
patchouli, se patschuli.
pâté de foie gras (-dö fåā gra), fr., gåslefverpastej.
patēn, lat., tallriken för nattvardsbrödet.
patent' (fr. brevet), öppet bref; offentl. dokument, som för en viss tid tillförsäkrar en person uteslutande rätt att draga nytta af en uppfinning; äfven patenträtt. -medicin, medicin, hvari smnsättn. hemlighålles.
patent'trä, träsurrogat; plastisk massa af åtsk. ämnen.
pāter, lat., fader; ordensbroder.
pātera, lat., flatt dryckeskärl; romersk offerskål.
pāter famīlias, lat., husfader.
paternitēt, lat., faderskap.
paternoster, lat., »Fader vår»; äfven rosenkrans. -verk, mek. inrättning för lyftande af vatten, mjöl o. d.; består af en öf. 2 hjul löpande rem utan ände m. därvid fästa små lyftskålar.
pater peccāvi, lat., fader, jag har syndat; syndabekännelse.
patētico, it., tonk., m. uttrycksfullt föredrag.
patētisk, gr., uttryckande något
