känslo-, lidelsefullt, dock m. allvar o. värdighet.
patience (pasiangs'), fr., tålamod, tålamodsspel med kort.
patient', lat., lidande, sjukling.
pātina, lat., det gröna l. blågröna, matt glänsande öfverdrag, s. gm fuktighet o. luft bildas på koppar o. brons.
patisserī, fr., fint bakverk, pastejbageri.
Patkul, Joh. Reinh., landsförrädare, f. 1659 Livland, 89 livländarnes ledare i striden mot reduktionen, 98 i sachsisk, sed. i ry. tjänst, tillfångatagen af sachsarne o. 06 utlämnad till Karl XII, 07 rådbråkad och halshuggen.
Pat'mos, turk. ö bland Sporaderna, 60 kv.km. Nu Patmo, St. P.
Patna, brit. prov. i Främre Ind., 61,448 kv.km., 15 ½ mill. inv. Hst. P. vid Ganges, 134,785 inv.
patois (patåā), fr., allmogespråk.
patologī, gr., läran om sjukdomarna, omfattar läran om deras orsak (etiologi), deras uppkomst (patogoni), symtom (symtologi), natur (diagnos) och förlopp (prognos).
pātos, gr., lidande, själslidande, sinnesrörelse; en skalds, talares, skådespel, högstämda uttryckssätt.
Pa'tras (ford. Patrai), gr. st. och fästn. vid P.-vik, 38,000 inv. Ärkeb., hamn.
pa'tres, lat., fäder, i gamla Rom senatorerna.
pa'tria, lat., fädernesland.
patriark', gr., faderlig härskare; namn på israeliternas sagostamfäder; tit. på de kristna bisk., sederm. end. på dem i Rom, Konstpl, Jerusalem, Antiokia, Alexandria, nu på ärkeb. i Venezia och Lissabon. -ālisk, hör. till patriarkernas tid; faderlig, mild.
patrīcier, lat., i gamla Rom de urspr. besuttna borgarne, sedan bördsadeln i mots. till plebejerna, tills båda stånden 286 f. K. smnsmälte; äfven sederm. medlemmar af förtjänta o. framstående familjer.
Patrick (pätt'rick; lat. Patricius), Irlands apostel o. skyddshelg., f. 372 Skotld, d. 463 ss. ärkeb. af Armagh.; hans minnesd. 17 mars. -sorden, stift. 1783 f. Irland, 1 klass.
patriis musis, lat., »åt fosterlandets sånggudinnor», inskrift på det forna operahuset i Stockholm.
patrimōnium, lat., fäderneärfdt gods. P. Petri, Petri arfdel, äldsta del. af forna Kyrkostaten omkr. Rom, 1870 införlifvadt m. Italien.
patriōt, lat., fosterlandsvän. -ism, fosterlandskärlek.
patrīs, lat., stämpel f. framställande af matris (se d. o.); original, t. galvanoplast. matriser, instr. f. gängande af skrufmuttrar.
patristīk, lat., hist. om kyrkofädernas lif, lära o. skrifter.
patrocīnium, lat., försvar, beskydd, biträde vid rättegång.
Patrok'los, gr. myt., Akillens' vän o. vapenbroder, dödades af Hektor.
patrōn, lat., egentl. skyddsherre; person (patronus), som har rätt att tillsätta kyrkoh. i vissa (patronella) pastorat; (fr.) mönster, modell för ett arbete; färdigt skott för infanterigevär.
patrull', fr., afd. af 2 l. flera soldater und. befäl för visitering af poster o. d.
pa'tschuli, Pagostemon patchouly Pel., Labiatæ, halfbuske i O.-Ind., på Malakka, Ceylon; bladen innehålla en eter. olja, anv. till parfymer.
Patti, 1) Carlotta, konsertsång., f. 1840 Florens, d. 89 Paris. — Hennes syster 2) Adelina, ber. operasång., f. 1843 Madrid, debut. 59 N. York, 66 g. m. markis de Caux, 77 skild fr. hon., 86 g. m. tenorsångaren Nicolini, sed. 99 g. m. svenske baronen Rolf Cederström.
Pau (på), st. i s. Frankr. (i det forna Béarn), v. Gave de P., 34,268 inv. Slott. — Fr. kon. Henrik IV:s o. sv. kon. Karl XIV Joh:s födelseort.
