romarne v. Pydna, d. 166 s. fånge i Alba. — 3) Stjärnbild på n. himlen (136 stjärnor).
persīderna, årl. mot midten af augusti sig visande stjärnfallssvärmar.
Per'sien, monarki i v. Asien, Irans högland, 1,648,195 kv.km., omkr. 9 mill. inv. Berg: Elbrus. Toppar: Ararat, Demavend. Fl.: Aras, Karun, Kerka. Prod.: Spannmål, vin, ris, siden, hampa, tobak, indigo, bomull, guld, silfver, järn, kobolt, antimon, salt. Inv. persiska turkmener, armenier, judar, zigenare, kurder, araber. Rel. Islam, schitisk islam. Huf.-när. åkerbr. Pol. indeln. i 20 prov. Hst.: Teheran. Öfr. st. Tauris, Ispahan, Mesched, Kerman, Rechst, Kazvin, Jesd, Hamadan m. fl. Författn. despotisk till 1906, då konstitut. förf. antogs. Nuv. schah Ahmed Mirza, f. 1895, reg. 09. — Hist.: I forntiden lefde o. bebodde perserna s. v. Iran, is. Persis; först assyriskt, sed. mediskt; 558 grundades det gamla pers. riket, s. ägde bestånd t. 330 f. K., då det eröfr. af Alex. d. st. Nypers, riket grund. 226 e. K. gm sassaniderna. I början af 6:e årh. P. eröfr. af araberna o. en del af kalifriket. 1037 seldschukerna härskare. 1393/1502 und. Mogulsultan., hvarefter nypers, dynastien kom på tronen. Fr. 1794 nuv. dynast. Armé: i fred 24,500 m., i krig 91,334 m. Flotta: 2 fart., 5 kanoner.
persi|flage (-flāsch), fr., gäckeri. -flera, göra narr af, håna.
Persigny (-sinjī), Jean Gilbert Victor Fialin de, fr. hert., statsm., f. 1808, Napol. III:s följeslagare v. Strassb. o. Boulogne, medverk. vid statsstreck. 51, sed. 62 min. o. sändeb., d. 72 Nizza.
persiketrädet, Persica vulgaris Mill., Amygdalæ, inhemskt i Persien, odl. i mel. Europas trädgård. o. våra växthus. Smaklig frukt.
persil'ja, Petroselinum Hoffm., Umbelliferæ. Vanl. p., P. sativum Hoffm., inhemsk i s. Europa; allm. köksväxt. Fröna inneh. eter. oljor.
Per'sis, g. geogr., landsk, i s. v. Iran, nu Fars.
persiska krigen mel. Persien o. Grekld började 490 f. K., slutade 449; grekerna segrade v. Maraton 490, Salamis 480, Plataiai o. Mykale 479.
persiska språket o. litteraturen. P. spr.: det viktigaste af iranska spr., omfattar fl. utvecklingsperioder, sed. 1000 nypers., talas jämte arab. af alla mohamm. folk i Iran, Ind. o. Turkistan. P. lit.: den äldsta förstördes af araberna, d. nyare delas i 7 perioder: 1) 913/1106, hjältepoesiens blomstr. (Firdusi); 2) 1106/1203, halfpoesi o. romantik (Nisami); 3) 1203/1300 myst.-didakt. riktn. (Attar, Sami); 4) 1300/1397, lyrikens blomstringstid (Hafis); 5—7) 1397 t. närv. tidförfall (Dschami; saml. af forntidens verk o. öfvers.).
Persiska viken, del af Ind. haf. mel. Persien o. Arabien.
Per'sius Flacc'us, Aulus, rom. satir., f. 34 e. K. Etrurien, d. 62 Rom.
person, lat., egentl. mask; mska i allm.; jur. p., hvarje rättssubjekt, s. ej är fysisk p. (ex. staten, kommuner, korporationer, bolag, döds- och konkursbo m. m.). -age (-āsch), personlighet, i dålig bem. gynnare, passagerare. -al förening af två l. flere stater und. en spira, men med egen förf. Mots. realunion.
persona grata, lat., i gunst stående, omtyckt l. gärna sedd person.
personāl, lat., samlingen af alla gm en viss verkningskrets förenade personligheter. -ier, den biografiska delen af ett liktal.
personifiēra, framställa abstrakta begrepp l. liflösa föremål o. personer; förkroppsliga.
personifikation, lat., framställn. af abstrakta begrepp l. liflösa ting ss. personer.
