Akademeia utom staden, d. 347. Ps: filosofi, en utveckl. af Sokrates' lära, innehålles i hans 44 dialoger o. är idealistisk. Idéerna själfva väsendet, tingen deras efterbilder. P. delar filos, i dialektik (logik), fysik, etik (eudemonism o. dygdelära) och antar 4 dygder: vishet, återhållsamhet, tapperhet o. rättrådighet.
platōnisk kärlek, rent andlig, från all sinnlighet fri kärlek.
plats du jour (pla dy schûr), fr., »rätterna för dagen», matsedel.
platsmajor, kr., kommendants närmaste biträde.
Plattensjön, Ungarns största sjö, 1,320 kv.km., afl. gm Sio.
Platte river (Nebraska), bifl. t. h. till Missouri, upprinner på Rocky mts, 2,445 km. l., omr. 222,069 kv.km.
plattform, fr., platt tak; bergslätt; upphöjdt golf: politiskt program.
platt-tyska, se tyska språk. o. lit.
platå, fr., flat ställning för bordsuppsats ; (presenter)bricka; högslätt.
Plauen, st. i kon.-rik. Sachsen vid Weisse Elster, 121,185 inv. Slott, fabr., gymn.
plausībel, lat., värd bifall.
Plāutus, Titus Maccius, rom. lustspelsförf., f. 254 f. K., d. 184 Rom. 20 lustspel i behåll.
play (plä), eng., spel, is. skådesp.
Playfair (plä'fer), Lyon, eng. kem., f. 1819 Bengalen, 58/69 prof. Edinburgh, 92 pär, d. 98 London. Förtjänt om industri o. hygien. Förf.
plebej'er, lat., i Rom medborgare af lägre härkomst, hka sedan 494 f. K. stredo för sin likställighet m. patricierna o. 366 i hufvudsak erhöllo den. Sederm. motsatsen t. de förnäma o. rika; personer af simpel härkomst.
plebiscīt, lat., folkbeslut gm allm. omröstning: i Frankr. is. und. Nap. III skenomröstn. om hans mått o. steg.
Plehwe, Wjatscheslav, ry. statsm., f. 1846, stats.-sekr. i Finld 99, inr.-min. 02, mörd. Petersb. 04.
plein-pouvoir (pläng-puvåar'). fr., öppen fullmakt, handlingsfrihet.
Pleisse, bifl. t. h. till Weisse Elster, 90 km.
plejāderna, se sjustjärnan.
plek'tron, gr., liten staf, hvarmed strängarna på kitara slogos.
plenipotens', lat., full makt o. myndighet.
plenipotentiär (-påtangsiär), fr., fullmäktig.
plēnum, lat., fulltalig församl. l. smnkomst.
plēnus ven'ter non stūdet liben'ter, lat., »en full mage studerar inte gärna.»
pleonasm', gr., öfverflöd; användn. af fl. liktydiga ord.
plēroma, gr., ljushaf; enl. gnostikernas lära gudomlighetens hemvist, urkällan t. allt godt.
plesiosāurus, fossil urvärldsödla med fenartade fötter o. svanhals, fr. juraformationen.
Pleskov, se Pskov.
pleura (plev'-), gr., se brösthinna.
pleurītis, gr., se brösthinneinflammation.
Plevna, st. i Bulgarien v. Vid, 21,201 inv. Sl. 20, 21, 30/7, 11—12/9 o. 10/12 1877.
pli, fr., veck; sätt att vara.
Plīnius, 1) Cajus P. Secundus d. ä., rom. lärd, f. 23 e. K. Como, beklädde fl. civila o. militära ämb., d. 79 v. Vesuvius' utbrott. Skr. Hist. naturalis. — Hans syster- o. adoptivson 2) Cajus P. Cæcilius Secundus d. y., statsm., f. 62 Como, 100 konsul, 03 prokons. i Bitynien och Pontus, d. 10. Skr. 10 böcker, bref m. m.
pliocēn, gr., se tertiärformationen.
pliss|é, fr., skarpt veckade remsor till garnityr på fruntimmerskläder. -era, vecka, rynka.
Plock, ry.-polskt guvern., 10,878 kv.km., 549,400 inv. Hst. P. vid Weichsel, 22,100 inv.
Plojes'ti, st. i Rumänien, i Valakiet, 47,000 inv.
