55,190 inv. 20 större, 630 mindre öar, upptäckta af Colombo 1492, brit. 1632. Hst. Nassau på ön New Providence.
Bahīa, 1) stat i s. ö. Brasilien, 426,427 kv.km. 1,919,802 inv. — 2) st. i samma prov., t. 1763 Bras:s hst., vid Atlant., hamn, 250,000 inv. Betydl. handel m. Europa.
bahr, se bar.
Bāhreinöarna, arab. ögrupp i Pers. viken.
bahytt', fr., fruntimmershufvudbonad.
Baiern, Bayern, kon.-rike, 2:a staten i ty. riket, består af 2 skilda delar: en östl. (Baiern), en västl. (Rhenpfalz). 75,860 kv.km., 6 ½ mill. inv. Berg: Alperna (Algau- o. Baierska alp.), Böhmerwald, Fichtelgebirge, Frankenwald, Rhön, Spessart, Odenwald, Steigerwald, Frankiska Jura. Toppar: Biberkopf 2,603 m., Mädelegabl 2,637 m. fl. Floder: Donau (m. dess bifl. t. h.: Iller, Lech, Isar, Inn, t. v.: Wörnitz, Altmühl, Nab, Regen, m. fl.), Main (m. dess bifl. Itz, Regnitz, frank. Saale), Eger o. sachs. Saale. Sjöar (mest alpsj.): Ammer-, Kochel-, Walchen-, Chiem- o. Tegernsj. Mineralkällor: Schweinfurt, Kissingen. Prod.: stenkol, brunkol, salt, grafit, järn- o. zinkmalm, ost, vin, humle, trä, öl, spannmål. — B. är indeladt i 8 regeringsområden. Hst. München. St.: Augsburg, Nürnberg, Würzburg, Bamberg, Regensburg, Schweinfurt, Kronach, Baireuth, Erlangen, Fürth, Nördlingen, Ingolstadt, Donauwörth, Landshut, Passau, Homburg, Zweibrücken m. fl. — Hist.: B:s äldsta inv. voro bojerna. På Augustus' tid rom. provins. Noricum. Und. folkvandr. inträngde germ. stammar o. blandade sig m. den inhemska befolkn., hvaraf uppkommo bojoarier, s. en tid lydde und. en inhemsk hertigsläkt. Agilolfingerna, af hvilken Garibald I är d. 1:e kände hertig, kom sedan und. frank, öfverh. o. blef 788 frank, prov., men 911 åter själfst. hertigd. 1180 pfalzgr. Otto IV af Wittelsbach, nuv. regenthusets stamfar, hert. af B. 1227 Rhenpfalz baierskt. 1255 deladt i Öfre o. Nedre B. Reformationen inf. i början af 16:e årh. Und. 30-år. kriget fick Maximilian I kurvärdighet samt Öfre Pfalz. 1777 wittelsbachska grenen utslockn. o. B. o. Pfalz åter förenade und. kurf. Karl Teod. af Pfalz. Und. hans tid baierska successionskriget. Genom freden i Lüneville 1801 förlorade B. Rhenpfalz, Zweibr. o. Jülich, men erhöll 1803 ss. ersättn. Würzburg, Bambg, Augsbg, Freising, Passau, Eichstädt (tills. 17,600 kv.km. o. 898,000 inv.). B. blef kon.-rike 1806. 18 ny statsförfattn. 25 Ludvig I:s regeringstillträde. 48/49 inre oroligh. 20/3 48 nedlade Ludvig I reger. o. 21/3 s. å. Maximilian II o. 64 Ludvig II kon. 66 B. m. Österr. mot Preussen. 70/71 m. Preussen mot Frankr. Nuv. reg. Otto (sed. 86). — Statsförf. konst.-monark. Af befolkn. 4,6 mill. kat., de öfriga protest, (mest lutheraner) J.: 7,963 km. T.: 18,442 km. Telef.: 112 mill. samtal.
Baikāl, sjö i Sibirien. 34,179 kv.km. Tillflyt. floder: Selenga o. öfre Angara; aflopp: nedre Angara. — B.-Bergen vid B.-sjön, 2,000 m. h.
bailiff (bē-), eng., rättstjänare.
bailli (bajī), tit. på åtsk. ämbetsm. und. medelt. Medlemmar af Johannit-ordens kapit. benämndes ballivi, däraf namnet. I Frankr. anförare för härbannet, domänförvalt, o. domare.
Baillot (bajå), Pierre, fr. violinist, f. 1771 Passy, d. 42 ss. prof. v. konserv. Kompon. konserter, etyder m. m. Skr.: L'art du violon (34) o. a.
Bailly (bajī), Jean Silvain, fr. astron., f. 1736 Paris, 89 president för
