polytypī, gr., vinjetters, ornaments m. fl. tryckformars mångfaldigande gm gjutning.
pomāda, it., m. vällukter försatta fettblandningar för befordr. af hårväxten o. bibehåll, af hårens smidighet.
Pomāre, fl. kgr o. drottn. af Tahiti, is. drottn. P., f. 1811, reg. 27, 42 und. fr. beskydd, d. 77.
Pombal' (pång-), Sebast. José de Carval. e Mello de, port. markis, statsm., f. 1699, min. 57, fördref 59 jesuiterna, införde reform., afskedad 77, d. 82.
pomerans'trädet, se Citrus.
Pomerellen, förr namn på landsträckan mel. fl. Persante och Weichseln.
Pommern, preuss. prov. vid Östersjön, 30,109 kv.km., 1,684,125 inv. Huf.-fl. Oder. Hst. Stettin. Öfr. st. Anklam, Demmin, Greifswald, Stralsund m. fl.
pomolōg, lat.-gr., fruktkännare. -i, läran om fruktsorterna.
Pomōna, rom. myt., fruktens gudinna.
pomp, gr., prål, prakt.
Pompadour (pångpadûr), Jeanne Ant. Poisson de, markis:a, f. 1721 Paris, 41 g. m. Lenormand d'Estioles, 45 Ludv. XV:s älskar., sed. kgs skafferska, d. 64 Versailles. Blandade sig i politik. Inflytelserik.
Pompej'i, g. geogr., blomstr. st. i Kampanien vid foten af Vesuvius, omkr. 30,000 inv., 79 e. K. förstörd vid ett utbrott af Vesuvius. Utgräfn. sed. 1748.
Pompej'us, Cnæus P. Magnus, rom. fälth., f. 106 f. K., undertryckte 82/81 demokratien, 70 kons., slog 63 Mitridates, afslöt 60 m. Cæsar o. Crassus det 1:a triumvirat., bröt 49 m. Cæsar o. 48 slagen af honom v. Farsalos, flydde t. Egypt. o. mördades s. å. Hans söner Cnæus och Sextus fortsatte strid, mot Cæsar, men blefvo slagna; den förre mördad 45, den senare afrättad 35.
pom'pelmus, bot., frukten af det västind. trädet Citrus pompelmus, liknar apelsinen, men är större, sötare o. mindre välsmakande.
pompös, lat., ståtlig, präktig, prunkande, högtrafvande.
Pon'ce de Leōn, Fray Luis, sp. skald, f. 1527 Granada, d. 91 Madrigal ss. augnstinernas gen.-vikarie. Rel. lyriker.
Poncelet (pångslä), Jean Victor, fr. gen. o. mekan., f. 1788 Metz, d. 67 Paris; uppfann en turbin. Skr. i mekanik.
poncho (pån'tschå), sp., ett slags i Chile och Peru brukligt öfverplagg
Pondichéry (pångdischerī), fr. besittn. på Koromandelkust., 509 kv.km., 273,748 inv. Hst. P. vid Ind. haf., 47,566 inv. Hamn, fyr.
Poniatov'ski, 1) Stanislav, se Stanislav II. — Hans brorson 2) Jos. Ant., furste,f. 1762 Varschjav, 06 krigsmin. där, 09 öfverbefälh. för polska trupperna und. Nap. I, 13 marsk., drunknade s. å. vid Leipzig i Elster.
ponny, liten eng. hästras.
Ponsard (pångsār), Franç., fr. dram., f. 1814 Vienne, d. 67 Paris. Skr.: Le lion amoureux m. fl., äfven uppförda i Sverige.
ponsēra, fr., kopiera genomstungna ritningar m. kolpulver.
pontac (-ack'), ett fr. rödvin.
Pon'te Cor'vo, ford. litet furstend. i Neapel, 1806 förlänadt marsk. Bernadotte (Karl XIV Joh.); sed. till 60 påfl. besittn.
Pontefract (pom'fret), st. i eng. grefsk. Yorkshire, 13,427 inv.
pon'ti|fex, lat., ledam. af ett i Rom af Numa Pompilius stift. prästkoll., i spetsen för hkt stod P. maximus (öfverstepräst), hvilken titel af kejsarne bibehölls t. 383 e. K. och sed. öfvergick till påf. -fikāle, rom. bisk. ritualbok. -fikāt, påfvevärdighet, påfvedöme.
Pontīn, 1) Magnus Mart. af, läk., naturforsk., förf., f. 1781, d. 58 ss. med.-råd. Saml. skr. (1850/57), 3 bd. — Hans son 2) Magnus
