vetandet l. de särskilda vetenskapernas obestridl. satser; is. Comtes lära.
pōsito, lat., i händelse att.
positūr, lat., ställning, hållning.
Posse, gam. sv. adl. ätt. 1) Knut, riksr., 1466 fogde på Kastelholm, slutl. ståth. på Viborgs slott, d. 1500. — 2) Jöran Nilsson, riksr., begaf sig 1603 till Polen; utg. boken Hertig Karls slagtarebänk. — Hans kusin 3) Jöran Knutsson, riksr., f. 1556, Sigismunds anhäng., fång. 98/03, flydde 04 t. Polen, d. 16. — 4) Joh. Aug., frih., hist., publ., f. 1815, d. 65 ss. aktuarie i riksarkiv. Skr.: Bidr. till sv. lagstiftningens hist. (50). Fr. 1853 redakt. af tidn. »Väktaren». — Hans hustru 5) Kat:a Elisab., f. Ehrenborg 1818, d. 80. Skr. andl. sånger o. visor m. m. — 6) Arvid Fredriksson, gref., statsm., f. 1820 i Skåne, sed. 56 riksdagsm., 67 en af ledarne f. landtmannapartiet, 76 andra kammar. talman, 80 statsmin., 83/89 pres. i Kammarrätten, 82/90 i 1:sta kamm., d. 01 Sthm.
possess|ion, lat., egendom, besittning. -īv, ägande.
possībel, lat., möjlig, utförbar.
post, lat., efter.
post, fr. o. it., plats; ämbete; viss mängd af samma sort; skildtvakt.
post, it., offentlig inrättning för befordran af bref, paket, penningar o. d. samt på vissa ställen äfven af personer. Den första p. inrättades 1516 af fursten af Taxis på sträckan Wien—Brüssel o. 1878 uppkom världspostföreningen, s. nu omfattar nästan hela världen (106 mill. kv.km. med 1,100 mill. mskor). Icke inbegripna äro ännu Kina, Abessinien, Arabien, Afganistan, Beludschistan och ngra oceaniska öar.
postament', lat., fotställning t. pelare l. staty.
post cænam (-sēnam) stābis seu pass'us mille meābis, lat. ordspr., efter måltiden skall du stå l. ock gå tusen steg.
postdiluviānsk, lat., hörande till tiden efter syndafloden.
postēra, fr., ställa på sin plats, anställa.
poste restante (påst rästangt'), fr., betecknar på postförsändelser, att de skola ligga, tills de afhämtas af adressaten.
post fes'tum, lat, »efter festen», för sent.
postiljon, fr., postbetjänt, som reser i postkupé l. med landsvägsposten.
postill'a, lat., betecknar uppbyggliga utläggn. af perikoperna.
postillon d'amour (påstijång' damūr), fr., kärleksbud.
pos'to, it., fast ställning.
Post- o. inrikes tidningar, Sveriges äldsta o. officiella tidn., började 1645 und. namn. Ordinari Posttijdender, har sed. haft fl. olika namn, tills den 1844 fick sitt nuvarande.
postregāle, lat., kronans rätt att ensam upprätthålla postväsendet i ett land.
postremissväxel, växel, utfärdad af en bank på utställaren själf l. andra banker.
postskriptum (abbr. P. S.), lat., efterskrift.
postsparbank, i fören. m. postväsendet inrättadt system f. insättn. v. postanstalterna o. förräntn. gm postverkets försorg af små besparingar samt f. förmedling af utbetaln. i landsorten af pensioner l. understöd från folkskoll. änke- o. pupillkassa m. m. Först infördt 1860 i Engld, sed. 1884 i Sverige.
postulāt, lat., fordran; filos., sats, s. hvarken behöfver l. kan bevisas; mat., uppgift, hvars lösning faller af sig själf.
post'umus, lat., född efter faderns död.
pōst urbem con'ditam, lat., efter stadens (Roms) grundläggn.
potātis, Solanum tuberosum L., Solanaceæ, inhemsk i Chile, lämnar i sina rotknölar ett viktigt, men föga värdefullt näringsämne (i medeltal 75 °/o vatten, 20,5 % stärkelse, 1,4 cellulosa, 1,8 ägghviteämnen, 1 °/o salter); årl.
