premiss', lat., antagande, försats.
premonstratens'er, af d. hel. Norbert 1120 stift. munkord., uppkallad efter fr. klostret Prémontré; nu i starkt af tagande.
prensāre mānus, lat., trycka ngns händer, värfva röster.
Prentzlau, preuss. st. i Brandenburg, 20,931 inv.
prenumer|ation, lat., förutbetalning. -era, betala på förhand, ex. en tidning.
prepar|āt, lat., med konst framställd sak, ex. kem. l. farmaceut, p.; kroppsdel, s. f. anat. studium blifvit så beredd att den kan förvaras. -era, tillreda, förfärdiga.
preposition, lat., gram., partikel f. att beteckna ett sakords förhållande t. ett annat.
prerafaeliter, de målare, s. voro den it. mål. Rafaels föregångare, hufvudsakl. på 1400-talet.
prerogatīy, lat., företräde, företrädesrättighet.
pres'byter, gr., inom den gamla o. reform. kyrkan en af de äldste. -ium, af p. smnsatt kyrkoråd.
presbyteriāner, kristen sekt i England o. Amerika, s. förkastar anglikan. kyrkans biskopl. uppfattn. o. håller fast vid Calvins presbyterialförfattn. samt enkel gudstjänst utan prål o. ceremonier, uppträdde först 1559 ss. non-konformister l. puritaner, framkallade skotska o. eng. revolutionerna, underkastad, därefter hårdt förtryck, tills de 1690 blefvo förhärskande i Skottld o. tolererade i Engld.
Pres'cott, Will. Hickling, amer. hist., f. 1796 (Mass.), d. 59 N. York. Skr. hist. om Mexicos o. Perus eröfring m. m.
presence (-sangs'), fr., närvaro, p. d'esprit (däsprī), sinnesnärvaro, rådighet.
presenn'ing, holl., tjärad, vattentät segelduk.
presens, lat., verbets tidsform för handl. i närvarande tid.
present', fr., skänk, gåfva. -ābel, s. kan visas l. föreställas, hygglig. -ation, företeende, uppvisande; föreställande (af ngn för ngn). -era, förete, uppvisa; skänka; föreställa.
preserv|atīv, lat., skyddsmedel, is. mot sjukdom. -era, bevara, skydda.
prēses, lat., ordförande.
presid|ent', fr., ordförande i ett kollegialt verk l. parlament; statsöfverhufvudet i en republik. -era, föra ordet. -ium, ordförandeskap.
preskription, lat., rättighet, s. inom i lag stadgad tid måste begagnas, vid äfventyr af densammas förlust.
press, mek. inrättn., s. medels skrufvar, valsar o. d. åstadkommer starkt tryck. Hydraulisk p., se d. o.
pressa, med våld värfva sjömän l. soldater.
pressant (-angt'), fr., trängande, brådskande; enträgen.
Pressburg, ung. komit. 4,216 kv.-km., 301,635 inv. Hst P. vid Donau, 65,867 inv. Ärkebisk., domk. Fordom Ungarns hufvud- o. kröningsst. Fred 26/12 1805.
pressen, beteckn. för is. den polit. tidningslitterat.
Pressensé (pressangsē), Edm. de, fr. teol., f. 1824 Paris, sed. 47 predik. vid protestant. frikyrkan där, d. 91. Förf.
pression, fr., tryck.
pressjäst, gm stark pressning från vatten så mycket s. möjligt befriad jäst.
prestābel, lat., utförbar.
prestabilitēt, lat., den af Leibniz uppställda läran om den af Gud förutbestämda världsordningen.
prest|an'da, lat., hvad s. skall verkställas, fordringar. -era, verkställa, fullgöra.
prestav, ry., person, s. bär en florbehängd staf i spetsen för en likprocession. -era, gå främst (i en likprocession.
prestige (-stīsch), fr., gyckelspel, bländverk; förtrollning, trollmakt.
prest|iss'imo, it., tonk., ytterst hastigt. -o, mycket hastigt.
