Etats généraux, mär i Paris, giljotinerad 93.
Baily (bēli), 1) Edw. Hodges, eng. bildh., f. 1788 Bristol, d. 67. Nelsons bildst. på Trafalgar Square, Lond. — 2) Francis, eng. astron., f. 1764 Newbury, d. 44; bestämde jordens täthet gm användn. af vändvågen.
Bain (bēn), Alex., eng. filos., f. 1818 Aberdeen, prof. v. univ. i London; bekant för sina filos. kompend. o. psykol. skrift.
Baīni, Giuseppe, it. komp., f. 1775 Bom, d. 44 ss. påfl. kapellm. Palestrinas biograf.
bairām, namn på två mohammed. högtidsd. i Turkiet.
Baireuth (-röjt), hst. i bai.-reger.-omr. Ober-Franken v. Röda Main. 29,387 inv. Slott. Rich. Wagners nat.-teater.
baisse (bäss), fr., börspappers, aktiers o. d. fallande i värde. Mots.: hausse. — Baissier (bässiē), spekulant på kursens fallande. Mots.: haussier.
bajadärer, port., ind. danserskor o. sångerskor, dels invigda åt tempeltjänst, dels kringres. i landet.
Bājæ, g. geogr., st. på Campaniens kust, vid Neapel. Ford. berömd badort.
Baj'asid, Bajesid, st. i turk. Armenien. 2,000 inv. Sl. 29/7 o. 7/8 1854.
Bajāzet, Bajesid, 2 turk. sult., 1) B. I. f. 1347, reg. fr. 89, slog de kristne und. ung. kon. Sigismund v. Nikopolis 96, 02 besegr. af Timur o. fången, d. 03. — 2) B. II, f. 1447, reg. fr. 81, tvingad af janitscharerna att nedlägga regeringen 12, d. af gift s. å.
Bajazz'o, se Pajazzo.
Baj'esid, se Bajasid, Bajazet.
bajonett', fr. (eft. uppfin.-orten Bayonne), stick-, hugg- l. stötvapen (sabelbaj.) på infant.-gevär sedan midten af 17:e årh.
Bākel, fr. st. i Senegambien v. Senegal. 1,400 inv.
Bāker (bēkr), Sir Sam. White, eng. afrikares., f. 1821, grund. 71 Ismailia v. öfre Nilen, bekämp. slafhandeln, d. 93; bl. hans många reseskildr. är Ismailia, the expedition to Central Africa (74) öfvers. på sv.
Bakkos, se Dionysos.
Bakkylīdes, gr. lyrik. 5:e årh. f. K.
bakladdnings|gevär, -kanoner m. m. kallas de, i hka laddn. ej införes fr. främre delen af loppet (mynningen), utan fr. bakre delen däraf (kammaren), s. sed. stänges gm mnga olika slags mekanismer. Kallades i början kammarladdningsgevär.
Bakōnyer-wald, höjdsträckn. i Ungarn. 700 m. h.
bakpulver, ett i st. f. jäst l. surdeg vid bakning användt pulver, best. af 1 del kolsyr. natron o. 3 del. vinsten.
bakschisch, arab., drickspenningar.
bakteri|er, (af gr. bakterion, liten staf) 1) det gemensamma namnet på den afdeln. af svamparna, s. kallas klyfsvampar, schizomyceter, 2) en afdeln. af klyfsvamparna, hkas form är en kort stafs, 2/3 ggr s. bred. De förra kallas ock mikrober, äro enkla celler, runda, ovala, staf-, tråd- l. skrufformiga. De flesta äro färglösa, andra äro gula, blå, röda etc. B. lefva i fuktiga medier, innehållande org. ämnen, s. de förtära und. ämnenas sönderdelning, hvarigm org. ämnens förruttnelse, förskämning, jäsning m. m. åstadk. B. föröka sig hastigt gm delning (klyfning, hvaraf sv. namnet); en del af dem ock gm bildning af sporer (frön), s. äro mer motståndskraftiga att fortplanta arten. Från med. synpunkt delas b. i saprogena, s. ej kunna föröka sig i mnskns organism, o. patogena, s. kunna detta o. därvid alstra sjukd. De senare äro orsak, till smittosjukd. o. de viktigaste bland sjukd.-orsakerna. De hittills bäst kända äro mjältbrandens, lungsotens, rotsens, rosens, nervfeberns,
