P. S., förk. för postskriptum.
psalm, gr., sång till Guds ära, andl. sång. -ist', förf. af psalmer o. andl. sånger. Psaltare, fordom harplikt instrument; titel på G. T:s psalmsamling.
Psammetikos I, kon. af Egypten 655/610 f. K., befriade det från assyr. öfvervälde o. öppnade det för främlingar.
pseudo . . ., gr., i smnsättning falsk . . ., den falske.
pseudoisidoriska dekretalen, en i 9:e årh. uppkommen saml. påfl. dekretal, falskel. tillskr. Isidorus af Sevilla.
pseudomorfōser, gr., min., kristallin. l. amorfa min., s. utan att vara kristaller uppträda under ett annat minerals kristallform.
pseudonym, gr., falskt, diktadt namn, is. skriftställares.
Pskov, guvern. i St. Ryssland, 44,208 kv.km., 1,122,317 inv. Hst. P. vid Velikaja, 30,683 inv.
psorīasis, gr., läk., hudsjukd. best. i röda fläckar, is. i flata handen o. på fotsulan, från hka öfverhuden affjällas. Behandl.: kalisåpa, blysalva, tjära.
Psyke, gr. myt., älskarinna t. Eros, s. slutl. gifte sig med henne, hvarefter hon upptogs bland gudarna.
psykiāt|er, gr., läkare f. sinnessvaga. -rī, läran om själssjukdomarna.
psykisk, gr., beträffande själen.
psykogrāf, gr., instr., hvaraf spiritister begagna sig för att låta sina andar uppenbara sig.
psykologī, gr., l. själslära, vetensk. om själens väsen o. verksamh., grund, af Aristoteles, men först i nyare tid empiriskt studerad.
psykōs, gr., sinnessjukdom.
Pteris L., Pylopodiaceæ. P. aquilina L., i Europa, n. Asien, o. P. esculenta L., på N. Holland, har ätbara rotstockar, s., förbrända, lämna pottaska; äfv. prydnadsväxt.
Pterocar'pus L., Papilionaceæ. P. draco L., i V.-Ind., lämnar amer. drakblod; P. marsupium Mart., O.-Ind., lämnar kino; P. santalinus L. fil., O.-Ind., lämnar sandelträ.
Pterodac'tylus, fossila flygödlor från jura- o. kritformationerna.
Ptolemaier (-maj'er), afkomlingar af Ptolemaios I, en af Alexander d. st:s fälth., hkn sedan 321 f. K. själfständ. o. sedan 306 ss. kon. reg. Egypt. Utdogo m. Kleopatra (se d. o.).
Ptolemalos (-maj'-), Claudius, astr., mat., geogr. i Alexandria, 2:a årh. e. K. Uppställde det efter P. ben. världssystemet. Skr.: Almagest (se d. o.) m. m.
Ptolemaïs, g. geogr., st. i Kyrenaika v. Medelh., nu Akka.
pubertēt, lat., manbarhet.
public|ēra, fr., offentliggöra. -ist, i allmänhet förf. i offentl. angelägenheter; tidningsman. -itēt, offentligh.
Publicistklubben, 1874 i Sthm stift., af skriftst. o. tidningsmän best. sällskap.
publīk l. publikum, lat., allmänh., samling af personer, betraktade s. ett helt.
publikān, lat., hos de gamle romarne förpaktare af statsinkomsterna, ex. af tullmedel.
publikation, fr., offentliggörande; offentlig skrift.
publisher (pöbb'lischer), eng., forläggare.
Puck, i sagan en skälmaktig nattande.
puckel, vanligtv. gm sjukdom i en lk. flere ryggkotor förorsakad abnorm upphöjning af ryggen.
Pückler-Muskau, Herm. v., ry. furste, f. 1785 Lausitz, 13 i ry. tjänst, gjorde vidsträckta resor, d. 71 nära Kottbus. Originell förf.
pud, ry. vikt = 16,38 kg.
pudding, eng., maträtt af mjöl jämte andra beståndsdelar.
puddling, se järn.
pūdel, en hundras.
pūder, fr., fint, hvitt pulver (vanl. af stärkelse) till hudförsköningsmed. l. att strö i håret (mod från 16:e till början af 19:e årh.); »blå dunster».
