kolerans, lunginflammationens, dröppelns, sårsjukdomarnas, de rekurrent. febrarnas, stelkrampens b. Efter sin form delas de uti 1) kocker l. kul-b., kulformiga, 2) baciller l. staf-b., cylinderformiga, och 3) spiriller l. spiralformiga. -olōg, bakteriekännare. -ologī, läran om bakterierna.
Bak'trien, Baktriane, forna namnet på det nuv. Balk. I 10:e årh. turk., sed. 1850 tillhör. Afganistan.
Bakū, st. i ry. Kaukasien, vid Kasp. haf. 179,133 inv. Medelpktn för naftaindustrien.
Bakūnin, Mik., ry. agitator, f. 1814, till 38 ry. officer, verkade sed. 41 i Berl., Dresd., Paris o. Brüssel för Ryssl:s o. Pol:s revolutionering; medl. af provis.-reger. i Dresd. 49 utlämnad till Österr. o. sed. t. Ryssl., flydde 60 fr. Sibirien t. Japan o. Europa, d. 76 Bern.
bal, 1) varupacke, viss mängd (10 ris) papper o. a., 2) större danstillställn.
Balæna, se hval.
Balænopt'era, se hval.
balajȫs, fr., eg. soperska; spets på innerkanten af ett släp.
Balaklāva, ry. st. på Krim, 1,274 inv. Sl. 1854.
balans (-angs'), fr., vågbalk, jämvikt, skilln. mel. debet o. kredit. -era, hålla jämvikt, afsluta (en räkn.).
Balaruc les Bains (-ryck lä bäng), badort i fr. depart. Hérault.
Balasōr, hamnst. i eng. O. Indien. 20,880 inv. Betydl. handel.
Bal'bo, Cesare, it. statsm. o. hist., f. 1789 Turin, d. 53
Balbōa, Vasco Nuñez de, sp. upptäcktsres. i Amer., f. 1475 Jeres de Badajoz, halsh. 1517. Uppnådde Stilla hafvet 1513.
Balbuēna, don Bernardo de, sp. skald, f. 1568 Valdepeñas, d. 27 s. bisk. på Puerto-Rico. Skr.: El Bernardo (24).
Balck, Vikt. Gust., milit, gymn., f. 1844 Karlskrona, 04 öfverste i armén, har främjat idrotten.
baldakīn, prakthimmel af tyg ö. en tron, predikstol, säng o. s. v.
Balder, nord. myt., son af Odin o. Frigg, ljusets, fredens, oskuldens o. rättfärdighetens gud, gm Lokes list dödad af d. blinde Höder.
Bal'drian, se Valeriana.
Bal'duin, 1) 5 kgr af Jerusalem, bland dem B. I, Gottfrieds af Bouillon bror, kon. 1100, d. 18. — 2) lat. kejs. i Konstantinop. B. I, gref. af Flandern, kejs. 1204, o. B. II, kejs. 1237/61, d. 72.
Baldung, Hans, Grien kallad, mål. o. träsnid., f. omkr. 1470 Gmünd, d. 45 Strassburg.
Bâle (bal), fr. namn på Basel.
Baleāriska öarna, sp. ögrupp i Medelhaf., m. Pityuserna 5,014 kv.km. 311,649 inv. Öar: Mallorca, m. hst. Palma, Menorca, Cabrera, Dragonera, Conejera.
Balfe (bälf), Mich. Will., eng. komp., f. 1808 i Irl., d. 70 Lond. Skr. op. Zigenerskan m. fl.
Balfour (bäll'för), 1) Arthur Jam., brit. statsm. o. förf., f. 1848, 91 o. 95 skattkammarkanslär, 02 min.-presid. — 2) Francis Maitland, f. 1851 Edinburgh, berömd embryolog.
Balfrosch, pers. hand.-st. 60,000 inv.
Bāli, Lilla Java, en af de små Sundaöarna. 5,616 kv.km. 715,400 inv. Sedan 1849 under Hollands öfverhöghet.
balk, bjälke; vågarm; afd. i Sveriges lag.
Balkān, ford. Hæmus, berg i eur. Turkiet. 340 km. l., gräns mel. Bulgarien o. Rumilien. Högsta delen: Chodschaberg. 1,950 m. Pass: Schipka, Nadir-Derbent, Demirkapu, Sofia. — B.-halfön, den östl. af s. Europas 3 stora halföar.
Bal'kasch, insjö i Asien. 18,432 kv.km., 238 m. öfver hafvet Hfl. Ili.
balkong, fr., m. bröstvärn försedd utbyggn. framf. en fönsterdörr.
ballād, it., nu episk-lyrisk diktart, i hkn känslosamh. är
