Rendsburg, st. i Slesvig-Holstein vid Eider, 15,581 inv.
René I af Anjou (Renatus), hert. af Lothringen, gref. af Provence, kon. af Neapel, trubadur, f. 1409 Angers, d. 80 Aix.
renegāt, lat., affälling, is. kristen, s. öfvergår till islam.
renen, Rangifer tarandus L., af hjortdjurens familj, 1,9 m. l., vild i n. Europa, Asien, Amerika, hos lapparne husdjur, lämnar kött, mjölk, skinn m. m.; användes s. dragare.
renetter, en äppelsort från Normandie.
Renfrew (renn'frû), grefsk. i Skottland, 634 kv.km., 268,934 inv. Hst. R. vid Clyde, 9,297 inv.
Reni, Guido, it. mål., f. 1575 Bologna, d. där 42.
renlafven, se Cladonia.
Rennes (ränn), fr. st. vid Ille o. Vilaine, 74,676 inv. Ärkeb.
Renn'ie (-ni-), John, skot. ingen., f. 1761, d. 22. Byggde Waterloobron i London m. m.
renomm|é, fr., rykte, -ērad, ryktbar.
renon|ce (-nångs'), fr. l. renons, kort., brist på kort i en viss färg, pengar o. s. v. -sēra, afstå.
renov|ation, lat., förnyande, upphjälpande. -era, förnya, upphjälpa, reparera; hand., förnya (en växel).
Renström, Sven, patriot., f. 1794, köpm. i Göteborg, doner. 1 ½ mill. kr. till Göteborgs st., d. 69.
rentier (rangtjē), fr., person, s. lefver på sina räntor.
renässans (-angs'), fr., återupplifvande af den klassiska forntidens vetensk. o. konster. R. i byggnadsk. delas i för-r. (1420/1500), hög-r. (1500/60) o. sen-r. med dess afarter barock, rococo o. s. v.
reorganis|ation, lat., omgestaltning, ombildning. -era, omskapa, ombilda.
reostāt, gr., app. för reglering af strömstyrkan i en galvan. ledning.
repar|ābel, lat., som kan iståndsättas. -ation, förbättrande, lagning, iståndsättning. -rera, åter iståndsätta, laga, förbättra.
reparti|sera, fr., proportionellt fördela utgift, is. för ett nöje. -tion, sådan fördelning.
repellēra, lat., fys., stöta tillbaka.
repertoār, fr., spellista.
repet|ēra, lat., upprepa. -ition, upprepande, omsägning. — -itör, upprepare; biträdande lärare vid vissa läroverk.
repli, fr. stödjepunkt, understödstrupp.
replik, fr., gensvar; aktörs sista ord före motspel. svar.
reporter (repårter), eng., tidningsreferent.
represent|ant', lat., ställföreträdare, ombud. — -ation, lat., föreställning, församling af ett lands ombud. — -ativ, lat., föreställande; s. sker gm ombud, statsförfattning, statsform enl. hkn folket gm valda ombud deltager i regering. — -ēra, lat., framställa, vara någons ställföreträdare.
repressālier, lat., vedergällning för våldsåtgärd.
repris, fr., återtagn.; tonk., omtagning.
reproch|e (-pråsch), fr., förebråelse. -ābel, tadelvärd. -era, förebrå.
repro|ducēra, lat., åter framalstra. -duktion, återalstring, mångfaldigande; aftryck.
reptilier, lat., kräldjur (se d. o.).
republik, lat., fristat, statsskick, enl. hkt ett flertal personer utöfvar styrelsen. Man skiljer mel. aristokrat o. demokrat, r., allteftersom regeringen ligger i händerna på en viss klass af medborgare l. på hela folket. -ān, medlem af republ. — anism', hyllande af republik. tänkesätt.
repuls', lat., afvisande. -ion, tillbakastötning. -iv, tillbakastötande.
reputation, lat., anseende. Reputērlig, aktningsbjudande.
rēquiem (æternam dona eis), lat. (gif dem evig) ro; själamässa.
requiesc'at in pāce, förk. R. I. P., lat., hvile han (hon) i frid!
resēda, Resedaceæ. R. odorata, L., från Egypten, välluktande
