flottans högste befälh., en af riksämbetsmännen. — -antikvarie, ämbetsm., s. vårdar sv. statens hist. museum o. myntkabinett. -arkivet, samling af handlingar, som röra rikets hist., vårdas af en riksarkivarie.
riksbanken, bank hvars förvaltning bestämmes gen. af konung o. riksdag gemensamt stiftad lag. Kon. utser riksbanksfullmäktiges ordf., o. riksdagen väljer öfriga 6 fullmäktige. Banken, som står under ledn. af dessa 7 fullmäktige o. årligen revideras af riksdagens revisorer, har ensam sedel utgifningsrätt (fr. 1904). Grundfond 30 mill. kr.; statens vinst på senare åren 8/9 mill. kr.
riksdagen, namn på sv. folkrepresentationen. R. utvecklade sig ur rådsmötena und. medelt. o. kallades först herredagar. Från 1435 sände äfven bönderna stundom ombud. R. ordnades dock först 1617, då det bestämdes, att sv. folket skulle representeras af 4 stånd. 1723/72 var r. allsmäktig. 1789 beröfvades den all makt, återfick densamma 1809. Sedan 1866 är r. delad i 2 kamrar.
riksdagens revisorer, statsrevisorer, 12 af riksdag, årlig, utsedda män, s. ha att granska statsverkets, riksbankens o. riksgäldskontorets förvaltning.
riksdaler, förr silfvermynt i Sverige o. Norge =100 öre.
riksdrots, ford. en af de s. k. riksämb.-männen. Jfr drots.
riksduma, ryska folkrepresentationen.
riksföreståndare l. rikshöfvidsman, titel för person, s. styrt Sverige, när kon. ej funnits l. und. kon:s minderårighet.
riksgäldskontoret, verk, som har att ombesörja likviden af sv. statsskulden m. m. Står under förvaltn. af 7 fullmäktige.
riks|heraldiker, har att upprätta förslag till vapen för dem, s. erh. adl., friherrl. l. grefl. värdighet. -kansler, en af de 5 riksämbetsmännen, ford. namn på chefen för kon:s kansli. -marsk, en af de 5 riksämbetsmännen, ford. namn på högste befälh af. öfver sv. krigsmakten till lands. -marskalk, högste hoffunktionären i Sverige. -rätt, i Sverige domstol för dömande af justitieråd och statsråd. -skattmästare, en af de 5 riksämbetsmännen, 1602/84 namn på högste ledaren af Sveriges finanser. -stat, af riksdagen utarbetad plan öfver statens inkomster o. utgifter för följande år. -städer, st. i forna ty. riket, s. stodo omedelbart und. kejs. o. riket. -ämbeten, ford. namn på 5 ämbeten för statsförvaltning. Deras innehafvare kallades riksdrots, riksmarsk, riksamiral, rikskansler, riksskattmästare (se d:a o.)
rim uppstår, när slutorden i två versrader äro likljudande fr. o. m. den sista betonade vokalen. Är rimmet enstafvigt, t. ex. stark— mark, kallas det manligt, är det tvåstafvigt, t. ex. brinna—vinna, kallas det kvinnligt, är det trestafvigt, t. ex. fallande—skallande, kallas det glidande.
Rimfaxe, nord. myt., Natts häst, från hvars mule faller dagg öfver dalar.
rimfrost, frusen dagg (se d. o.).
Rimini, it. st. vid Adriatiska hafvet, 43,203 inv.
rimkrönikor, 1) Svenska medeltidens r. omfatta Gamla l. Erikskrönikan, s. skildra folkungarnes brödrastrider (1229/1319), Nya l. Karlskrönikan, s. omfattar tiden 1389/1452, samt Sturekrönikorna, s. fullfölja Sveriges hist. till 1520. — 2) Danska rimkrönikan, viktig skrift fr. 15:e årh., går till Kristian I.
rimtursar, nord. myt., onda jättar härstammande fr. Yme.
Rinaldo Rinaldīni, berömd ty. röfvarrom. af Vulpius (1799).
Rindön, ö i Vaxholms skärgård. Kaserner, befästningar, Källvikens järnkällor.
