Marianne (81), Höststormar (82), Vårstormar (83), Berättelser o. skizzer (84), Hårdt mot hårdt (86), Önskekransen (04) m. fl. mycket lästa ber. — 2) Anna Maria, förf:a, f. 62 Sthm, har und. pseud. o. äfv. und. eget namn utg. diktsamlingar o. ber. ss. Aderton år, ett större relig.-vetensk. arb. Fariseismen i våra dagar (02).
Roos se Ros.
Roosevelt, Theod., amer. statsm., f. 1858 N. York., 95/97 polispresid., i sp.-amer. kriget anf. för ett kavalleriregem., 01/09 presid. i Förent. stat. Besökte Sverige 10. Nobelpristagare 09. Förf.
Ros (Roos), gammal sv. ätt. 1) Ture Jönsson (Tre rosor), upprorsmakare, f. omkr. 1470, motarbetade Gust. Vasa på riksd. i Västerås 27, framkallade uppror i Småland, misslyckades i Västergötl., flydde till Kristian II, fanns 32 hufvudlös på Kungälfs gata. — 2) Axel Erik (R. af Hjälmsäter), frih., krigare, f. 1684, page o. lifdrabant hos Karl XII, följde Karl på färden till Stralsund, d. 65 ss. gen.-löjtn. och f. d. landshöfd. — R. gaf Tegnér motiv till dikten »Axel».
ros, växt, se Rosa.
Rosa L., rosenbuske, Rosaceæ, med sköna blommor, växer vild i alla världsdelar utom Australien. En mängd arter och varieteter odlas.
Rosa, 1) Salvatore, it. landskapsmål., f. 1605, d. 73 Rom. — 2) Pietro, arkeol., f. 1815 Rom, sed. 71 i spetsen för utgräfn. i Rom, d. 91.
Rosārio, argentin. st. vid Parana, 122,156 inv.
rosārium, lat., rosenkrans, större radband.
Rosas, Juan Manuel de, diktator i Argentin. republ., f. 1793 Buenos Aires, härskade m. grymhet 29/52, d. 77 Southampton.
Roscher, Wilh., ty. statsekon., f. 1817, 48 prof. i Leipzig, d. 94. Skr.: System d. Volkswirtschaft m. m.
Rosc'ius, rom. skådesp., Ciceros samtida, d. 61. Högt uppburen.
Roscoe (rås'kå), Sir Henry Enfield, eng. kem., f. 1833 London, 58/85 prof. i Manchester. Skr. lärob. i kemi m. m.
Roscomm'on, grefsk. i irl. prov. Connaught, 2,459 kv.km., 101,639 inv. Hst. R., 1,994 inv.
Rose, Heinr., ty. kem., f. 1795, d. 64. Framst. analytiker.
rose (rås), fr., ros, rosenfärgad.
Rosebery (råsberri), Arch. Ph. Primrose, earl, liberal eng. statsm., f. 1847, 94/95 premiärmin., hist. förf.
Rosen, Kriget mel. röda o. hvita R., krig mel. husen Lancaster och York om eng. tronen, is. mel. Henr. VI o. Ed. IV, sed. 1451, slutade 85 med Henr. VII:s seger.
Rosen, von, sv. adelsätt från Böhmen. 1) Ad. Eug. v., gref., svenska järnvägarnas fader, f. 1797, anlade Sveriges 1:a järnv., Örebro-Ervalla-banan, 1856, d. 86. — Hans son 2) Geo. Joh. Otto, gref., hist.-mål., f. i Paris 1843, prof. vid Fria konst. akad. Erik XIV, Katar. Månsdot. o. Göran Person m. m. Bland hans senaste skapelser må nämnas Drottn. Dagmars uppväckelse o. Sfinxen. Äfven förf.
Rosen, 1) Geo., ty. orientalist o. hist. förf., f. 1820, d. 91. Skr.: Gesch. der Türkei von 1826/56 m. m. — 2) Jul., eg. Nicol. Dufek, ty. dram. förf., f. 1833 Prag., d. 92 Görtz Skr. lustspel, farser m. m.
Rosenberg, 1) Karl Mart, statist., publ., f. 1843. Skr.: Handbok i bankväs. (78), Geogr.-statist. handlex. öfver Sverige (81/83) m. m. 2) Ax. Edv. Joh., landskapsmål., f. 1858. Motiv från Stockholmstrakten.
Rosenborg, slott i Köpenhamn, byggd t 1604.
Rosendal, 1) k. lustslott på Djurgården, uppfördt af Karl XIV Joh.,
