1910 bestämdt till museum för Bernadotte-minnen. 2) fabriksanläggn. i Mölndal i Göteb. o. Bohus. l.
Rosenhane 1) Schering, frih., statsm., f. 1609, d. 63 ss. riksråd o. öfverståth. i Sthm, deltog i fredsunderhandl. i Tyskld 42/45. Förf. — Hans bror 2) Gust., frih., skald, f. 1619, d. 84 ss. presid. i Dorpats hofrätt. Skr.: Venerid (80), Fyratijo små vijsor (82) m. m.
Rosēnius, Karl Ol., väckelsepredikant, f. 1816, sed. 42 red. af tidn. »Pietisten», d. 68.
Rosenkilde, Krist. Niemann, dan. kom. skådesp., f. 1786, d. 61. Ypperlig komiker.
rosenkrans, katol. radband, sed. 13:e årh. Nyttjas äfv. af buddist. o. mohammedaner.
rosenkreuzare (-kröj-), heml. sällskap i 17:e o. 18:e årh. med alkemist. o. spirit. tendenser.
rosenobel, ford. eng. mynt, ungef. = ett pund (18 kr.).
rosenolja, flykt. olja, som erhålles gm destillat. af törnrosor. Framställes is. på sydsluttn. af Balkan, i Tunis o. s. v. Anv. till parfymer.
Rosenstein, 1) Nils Rosén, v., läk., f. 1706, d. 73 ss. prof. i Uppsala, utg. ypperliga popul. med. skrifter, is. en om barnsjukdomar. — Hans son 2) Nils v., filos., biogr., f. 1752, 84 guv. för kronprinsen, 86 ledam. af sv. akad., 09 statssekret., d. 24. Skr.: Försök till en afh. om upplysningen etc. (93), Företal till flere skalders saml. arb. m. m.
rosen|sten, ädelsten, s. under är plan, ofvan slipad till 3-sid. fasetter, s. smnlöpa i en spets. -trä, mörkrödt, ådrigt, välluktande trä fr. trop. länder af Pterocarpus-arter o. a. trädslag. Anv. till snideri. -vatten, erhålles gm destillat. af törnrosblad o. vatten.
Rosersberg, kungsgård o. slott i Sthms län vid Mälaren. Skjutskola.
Roses metall, legering af 1 del tenn, 1 bly o. 2 vismut. Smältpkt 94°.
rosett', fr., rosartad prydnad. -fönster, got. rundfönster, hvars öppn. är fylld m. staf- o. rosverk.
Rosett'e, egypt. st. vid Nilen o. Medelh., 14,414 inv.
rosfeber, se erysipelas.
Rosinan'te, don Quijotes häst i Cervantes' roman; skinkmärr.
Rosīni, Giov., it. förf., f. 1776, d. 55 Pisa. Skr. hist. romaner m. m.
Roskilde, st. på Själland vid R.-fjorden, 8,368 inv. Slott, katedr. Till 1443 Danmarks hst. 28/2 1658 fred.
Roslagen, den till Sthms l. hörande ö. delen af Uppland.
rosmarīn, Rosmarinus L., Labialæ. Vanlig r., R. officinalis L., fr. Medelh.-länderna, officinell, lämnar eter. olja.
Ross, 1) Sir John, brit. sjöf., f. 1777 Skottld, företog 18 en exped. för att upptäcka en nordvästl. gmfart till nordpolen, uppt. 33 norra magnet, polen, 50/51 exped. till Franklins uppsökande, d. 56. — 2) Sir James Clark, sjöf., f. 1800 London, 41 exped. till Nya Zeeland till 78° s. br., uppt. s. å. det stora södra islandet, 48 exped. till Franklins uppsökande, d. 62.
Ross'and Cromarty (-mārti), grefsk. i Skottld, 7,972 kv.km., 76,421 inv. Hst.: Dingwall.
Rossander, Karl Jak., läk., f. 1828, 63/93 prof. vid Karol. inst., framstående ögonläk. och kirurg, d. 01. Förf.
Rossāno, it. st. vid Tarantoviken, 13,555 inv. Ärkeb.
Rossbach, by i prov. Sachsen. Slag 5/11 1757.
Rosse (råss), Will. Parsons, earl, eng. astron., f. 1800, d. 67. Uppförde ett jätteteleskop.
Rossett'i, 1) Gabr., it. skald o. lärd, f. 1783, d. 54 ss. prof. i London. — Dennes son 2) Dante Gabr., mål. o. skald, f. 1828 London, d. 82. — Dennes bror 3) Will. Mich., eng. kritiker, f. 1829
Rossi, 1) Pellegrino L. O., gref.
