protestant:s ställn. gm segern v. Wittstock (36), besegrade vid Chemnitz (39) de kejserl.; det berykt. återtåget ö. Böhmerw. o. Erzgebirge (41), d. s. å. i Halberstadt. Som fälth. rådig o. snabb i sina rörelser.
Bang, 1) Pet. Georg, dan. rättslärd o. statsman, f. 1797, d. 61, genomförde ss. konseljpres. o. inrikesmin. »fällesforfatn.» 55. Skr.: i rom. rätt o. dan. processrätt. — 2) Herman, dan. förf., f. 1858, journalist i Köpenh.
Bangalōre, hst. i brit.-ind. vasallstaten Maisur. Kat. bisk., evang. mission. 159,046 inv.
Bang'ka, se Banka.
Bang'kok, hst. i Siam, vid fl. Menam. 600,000 inv.
Bangor (bäng'-), 1) nord-amerik. hamnst. i Maine, 21,850 inv. Betydl. trähandel; 2) st. i n. Wales vid Menaisundet, hvaröfv. Britanniabron leder, 11,269 inv.
Banjalūka, st. o. fästn. i Bosnien. 14,789 inv.
banjo, gitarrartadt instr. hos de nord-amer. negrerna.
bank, 1) naturl. l. konstgjord upphöjn. å marken, sjö- l. fl.-botten, ss. sand-, järnvägs-, kanal-b. — 2) Jfr. kanon-, skyttebank.
bank, ty., offentlig, vanl. på aktier grund, anstalt för förmedling af penningrörelse o. kredit. Allt efter sättet för bankrörelsens bedrifv. skiljer man mellan 1) bankirrörelse, då d. utöfvas af ensk. pers., bankirer; 2) giro-b. (uppst. i It. 1156, den sista, i Hamburg, upphörde 1875), s. mot betalning förvarade ädla metaller och mot ägarens anvisn. lämnade penningar; 3) låne-b., s. mottager penningar på deposition samt upp- o. afskrifn. (folioräkn.), lämnar kassakreditiv, drifver diskonteringar o. växelrörelse samt utlånar penningar mot borgen l. annan säkerhet. Särsk. slag häraf äro hypoteksbanker o. crédits mobiliers; 4) sedelutg. bank, s. utfärdar ss. klingande mynt cirkuler. invisningar (sedlar.)
Ban'ka, Bangka, holl. ö. vid Sumatra. 11,587 kv.km. 106,305 inv. Tenn, d. bästa i världen. Hst. Muntok.
bankett', fr., festmåltid.
bankholidays (-holl'ides), eng., »bankfridagar» 4 dagar om året, då bankerna äro stängda.
bankir, fr., se bank.
banko, förr benämn, på sv. riksbank:s sedelmynt t. skilln. fr. dess silfvermynt, specie, o. riksgäldskontorets riksgäldssedlar. Förhåll.: 2 2/3 rdr b:o = 1 rdr spec. = 4 rdr riksg. -fullmäktige, se riksbanken, -utskottet, ett af sv. riksdagens ständ. utsk., har att undersöka riksbankens styrelse, tillst. o. förvaltn. B. består af 16 ledamöter.
bankrutt', it., betalningsinställ., jfr cession, konkurs.
Banks, Sir Jos., eng. naturforsk., f. 1743 Revesby Abbey, d. 20 London. Världsomsegl. med Cook (68/71).
banlieue (bangliȫ), fr., bannmil, under medelt. det område med en mils radie omkr. en stad, inom hkt marknad fick hållas.
bann, medelt. lat., uteslutande ur kyrkans gemenskap, ofta förbund, med akt. se d. o.
Banquo, se Banco.
bantam-höns, dvärghöns fr. Japan.
bantingkur, läk., kur mot öfverdrifven fetma gm undvik. af fettbild, ämnen, ss. olja, grädde, potatis, socker, öl m. m. Hufvudsakl. födoämnen: magert kött, fisk, frukt, te, rödvin, sherry l. madeira, ringa mängd bröd. Benämn, efter Banting (1797/78) i London, på hkn kuren först användes.
bantlär, bandolär, fr., axelgehäng.
bantu, bunda, folkgrupp i s. o. mel. Afrika fr. 20° s. br. t. 5° n. br.
banvall, jordmassa, bild. underlag för grusbädden å en järnväg.
