Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/710

Den här sidan har inte korrekturlästs

Rumänien, România, kon .-rike på Balkanhalfön, 131,353 kv.km., 6,8 mill. inv. Berg: Karpaterna, Transylvan. alperna. Floder: Donau, Aluta, Dumbovitsa, Seret, Prut. Prod.: säd, boskap, hudar, läder, garn, trä, olja. Inv.: rumäner, judar, bulgarer, magyarer, ryssar, greker, serber. Relig.: grek.-katol. J.: 3,204 km., T.: 7,679 km., Telef.: 5,4 mill. samtal. Armé: fredst.: 93,000 man, krigsst.: 287,000. Flotta: 31 fartyg, 101 kanoner, 2,412 man. Polit. indeln.: 32 distrikt; ford. Moldau o. Valakiet. Hst.: Bukarest. Öfr. st.: Jassy, Galacz, Braila, Krajova, Giurgevo, Fokschani, Piatra. Författn. 1866. — Hist.: R. ford. en del af rom. riket. I 10:e o. 11:e årh. bildades flere hertigd. i R., s. i 14:e årh. smnsmälte till 2 större stater: Moldau och Valakiet. Dessa voro en tid själfständ. men kommo senare under turk. välde. Till 1656 Moldau och Valakiet under ry. protektorat. Eft. Krimkriget åter under turk. öfverhöghet, men med autonom förvaltn. 1866 valdes prins Karl Ludv. af Hohenzollern-Sigmaringen till furste af R. 77 krig med Ryssland mot turk. Oafhäng.-förklaring s. å. Afträdde en del af Bessarabien till Ryssld o. fick i utbyte Dourudscha 78. 81 Karl I kon. af R.

Rundetårn, af Kristian IV till Trinitatiskyrkan i Köpenh. tillbyggdt torn.

rundhufvud kallades puritanerna i Långa parlamentet und. borgerl. kriget i Engld 1644/49 af kavaljererna (se d. o.).

rundhult, på fartyg gemensamt namn på master, stänger, rår m. m.

rundmaskar, Nemathelmia, djur m. osegmenterad, cylindrisk, säckformig l. trådlik kropp utan särskilda rörelseorgan. Hit höra t. ex. trådmaskar, Nematoidea, o. plattmaskar, Platyelmia.

Runeberg, 1) Joh. Ludv., Finlands störste skald, f. 1804 Jakobstad, 32/37 red. f. »Helsingfors morgonblad», 37/57 lektor i Borgå, sed. 63 bunden vid sjukbädden, d. 77. Skr.: Serviska folksånger i öfvers. (30), de episka idyllerna Elgskyttarne (32), Hanna (36) och Julqvällen (41), den romant. berättelsen Nadeschda (41), romanscykeln Kung Fjalar (44) samt Fänrik Ståls sägner (I 48, II 60), s. skildra sv.-fin. kriget 1808/09. R:s sista verk var tragedien Kungarne på Salamis (63); dessutom psalmer, smärre berättelser m. m. — Hans son 2) Walter, framst. bildh., f. 1838, elev af Bissen, sed. 77 i Paris. »Apollon o. Marsyas», faderns staty m. m.

Rūnius, Joh., sv. skald, f. 1679, d. 13. Skr. diktsaml. Dudaim.

Runn, insjö i Dalarna, afrinner gm en kort å till Dalälfven.

runor, nordens äldsta bokstafsskrift. De äldre r., som äro gemensamma för alla got.-german. folk, utgjorde 24 tecken. De yngre, egendoml. för norden, utgjorde blott 16 tecken och finnas på många runstenar.

runstycke, kopparmynt i Sverige före 1845, = 1/12 skilling (=0,17 öre).

Ruotsinsalmi, fin. fästn. på en ö i Fin. viken. Örlogshamn.

rupee (-pī), o.-ind. silfvermynt = 1,72 kr.

Ruprecht, kurf. af Pfalz sed. 1398, ty. kon. sed. 1400, d. 10.

ruptūr, fr., brytning, oenighet.

Rurik, en svensk viking, det ry. rikets grundl., eröfr. Novgorod 862, d. 879. Hans ätt härskade till 1598.

rusdrycker och rusmedel, verka först upplifvande, därpå bedöfvande o. förslappande: alkohol, eter, opium, haschisch, betel, coca m. m.

Ruskin (röss-'), John, eng. konstkritik. och förf., f. 1819, d. 00. Skr.: Modern painters (43/60), The Stones of Venice (51/53) m. m.