rusniāker, detsma som rutener.
Russell (röss-'), 1) lord John, eng. statsm., f. 1792, sed. 30 kabinettsmedlem, 35/41 inr.-min., 46/66 flere gånger prem.-min., d. 78. Framstående talare o. polit. — 2) Will. Howard R., förf., f. 1821 vid Dublin, sed. 54 krigskorrespondent för Times, d. 07 Kensington.
russ'in, de torkade bären af flere arter af vinrankan från Italien, Frankr., Span., Grekld, M. Asien m. fl. st.
russtjänst (eg. tjänst t. häst), krigstjänst, s. urspr. ålåg sv. adeln, men s. sedan blef ett på frälsejord hvilande besvär. Jfr frälse.
Ruster Ausbruch, ung. vin från staden Ruszt.
rustīk, lat., landtlig; arkit., murverk af kvadersten med ohuggen framsida l. efterbildning af dylikt.
Rustsch'uk, bulgar. befäst st. vid Donau, 32,712 inv.
rutēner l. rusniaker, slav. folkstam i Galiz. o. Ungarn.
rutēnium, sällsynt metall af platinagruppen.
Ruth, moabitiska, stammoder för Davids hus. Om henne handlar R:s bok i G. T.
rutīn, fr., gm öfning förvärfvad färdighet. -erad, som har sådan färdighet.
Rutland (rött'-), grefsk. i n. England, 394 kv.km., 19,708 inv. Hst.: Oakham.
Rütli (Grütli), höjd i Uri vid Vierwaldstätter-sjön. Schweiz, förbundet stift. där 7—8/11 1307.
Ruyter (röj-'), Mich Adriaanszoon de, holl. sjöhjälte, f. 1607 Vliessingen, konteramiral, 65 mot de turk. korsarerna, 67 tvang han Engld till fred, stred 75 segerrikt mot Englds o. Frankr:s förenade flottor, d. 76 i följd af sår.
Rybinsk, ry. st. vid Volga, 25,223 inv.
Rydberg, 1) Abr., donator, f. 1784, d. 44. Donerade penning, t. inrättandet af en praktisk sjömansskola o. skeppsgossebrigg. — 2) Karl Henr., förf., publicist, f. 1820, d. 02, red. af tidn. Kapten Puff 56/65 och 72/74. Skr. teaterpjäser m. m. — 3) Olof Simon, hist. förf., f. 1822, utgaf 76/98 i 11 band Sveriges traktater etc., d. 99. — 4) Abr. Viktor, skald, lärd, f. 1829, medarb. i Gbgs Handels- o. Sjöf.-tidn. 55/76, 77 ledarm. af sv. akad., sed. 84 prof. i kulturhist. vid Sthms högskola, d. 95 Djursholm. Skr.: rom. Fribytaren på Östersjön (57), Den siste athenaren (59) m. fl., Bibelns lära om Kristus (62), s. väckte ofantligt uppseende, Romerska dagar (76/77), Dikter (82), Undersökn. i german. mytol. (86), en mästerl. öfvers. af Goethes Faust, Vapensmeden (91), ett nytt band Dikter (s. å.), Om nakenhet och klädselsätt (95) m. m.
Rydboholm, 1) bomullsspinneri i Älfsb. l. 2) herregård i Sthms l., Gust. Vasas ungdomshem.
Rydelius, Andr., filos, förf., f. 1671, 10 prof. o. 34 bisk. i Lund, d. 38. Skr.: Nödige förnuftsöfningar m. m.
Rydin, Herm. Ludv., jur., f. 1822, 55/90 prof. i Uppsala, d. 04. Skr.: Föreningen mel. Sverige o. Norge etc. (63), Svenska riksdagen (73/79) m. m.
Rydqvist, Joh. Erik, språkf., f. 1800, 58/65 bibliotekarie vid k. bibliot., 49 led. af sv. akad., d. 77. Skr.: Nordens äldsta skådespel (36), Svenska språkets lagar (50/74 o. 83), ett epokgörande verk, m. m.
rygg|kota, består af en främre, halfcylindr. del, kroppen, o. en bakre bågform. del med 4 ledutskott. Jfr ryggraden. — -märgen, den del af nervsyst., s. utgår från förlängda märgen o. fyller ryggkotornas kanal. Består af en yttre hvit o. en inre grå massa. Från r. utgå 31 nervpar, af hka de främre äro motoriska, de bakre sensitiva. — -märgs bestå i akuta l. kron. inflammat., tuberkulos, nybildningar,
