Salomon, Otto Aron, främjare af svensk slöjd, f. 1849 Gbg, sed. 72 förest. för slöjdskolan på Nääs, d. 07.
Salomonsöarna, ögrupp i Stilla haf. ö. om N. Guinea, 43,900 kv.km., 200,000 inv.
Salomos höga visa, poet. bok i G. T., s. beskrifver Salomos kärlek till en herdinna och som af jud. och kristna teol. anses syfta på Messias.
Salomos predikare, Ekklesiastes, bok i G. T., ett uttryck för den pessimistiska världsåskådn. eft. den babyloniska fångenskapen.
Salōna, se Spalato.
salōng, fr., stor sal, utställningsrum för konstverk.
Salonīki, st. i europ. Turkiet v. S.-viken, 105,000 inv. Hamn.
salopp', fr., fruntimmersmorgonkappa.
sa'lpeter, KNO3 = 101, salpetersyradt kali, förekommer täml. allmänt i naturen jämte andra salp.-syrade salter. Tillverkas vanl. af chile-s., som jämte klorkalium löses i vatten, hvarvid s. afskiljes i form af små kristaller. Renas sedan gm att upprepade gngr kristalliseras. Bildar färglösa prismor, lösl. i vatten. Anv. till beredn. af krut, saltn. af kött, vid glasfabrikat, m. m. -syra, HO. NO3 = 117, förekommer bunden vid baser allmänt i naturen. Framställes gm destillat. af en blandn. af chilesalpeter och svafvelsyra. En färglös, i luften rykande vätska; eg. v. 1,52. Stor teknisk användn.: för framställn. af bomullskrut, nitroglycerin, till etsning af koppar, sten m. m. I handeln förekommande s. kallas skedvatten.
Salpetrière (-iär), stort kvinnohospital i Paris.
salt, koksalt, klornatrium, förekommer i naturen nästan rent s. bergsalt, i fören. med andra salter i haf svälten, saltsjöar, saltkällor o. s. v. Ur hafsvattnet framställes det gm vattnets afdunstning i grunda dammar, l. ock utsattes det för lägre temperat., hvarvid en del af vattnet afskiljes som is. Vid saltkällor låter man vattnet droppa ned från s. k. graderverk, hvarvid en stor del af vattnet bortföres i droppform. Bildar färglösa kuber, lösl. i vatten. Eg. v. 2,16. Användes t. saltn. af matvaror, för tillverkn. af soda, saltsyra m. m. — Årliga importen till Sverige omkr. 100,000 ton.
saltarell'o, it. och sp. dans.
saltbildare l. halogener, de grundämnen, s. med metaller bilda salter: klor, brom, jod, fluor.
Saltenfjord, nor. fjord i Nordlands amt.
salter, föreningar mel. syror och baser. Klor, brom, jod, fluor bilda haloidsalter. Allt efter som vätet i en syra blott delvis l. fullständigt ersattes af metall l. metallen är bunden vid hydroxyl, OH, kallas s. surt, neutralt l. basiskt. Svafvel-s. inneh. med syre ekvivalenta mängder svafvel.
saltomortāle, it., eg. dödligt språng, halsbrytande konstsprång.
Saltsjön, den stora, Great Salt Lake, sjö i Utah (N.-Amer.), 1,286 m. öfv. haf., 4,691 kv.km.
saltsyra l. klorväte, framställes gm upphettn. af koksalt med svafvelsyra o. inledande af den utvecklade klorvätegasen i vatten. Den koncentrerade lösningen ryker i luften, reagerar starkt surt o. är ett lösn-medel för många metaller. Användes till framställn. af klor o. kolsyra, vid rening af benkol m. m.
saltus, lat., hopp, språng; s. in demonstrando, log., hopp i bevisningen.
Saluën, fl. i Bortre Ind., utf. i Martabanviken, 1,465 km. l.
salūt, lat., hälsning, hedersbevisn. med kanonskott. -era, hälsa m. salut.
Salvadōr, se San Salvador.
Salvation army (sälvēschön ārmi), eng., frälsningsarmen, af W.
