San Remo, it. st. vid Genuaviken, 21,440 inv.
San Salvador (-dår), 1) republ. i Centr.-Amer., 21,160 kv.km., 1,116,253 inv. Vulkaner. Klimat. trop. Inv. indianer o. blandade. Prod.: indigo, silfver, majs, kol, guld, bly, järn. Relig.: rom.-kat. Hst.: S., 59,136 inv. Presid.: Fernando Figueroa, sed. 08. 2) S. l. Ambassi, hst. i Kongo vid Nedre Guinea, omkr. 700 inv. 3) S. l. Guanahani, nu Watlingsön, d. första af Colombo upptäckta land ( 2/10 1492).
sans cérémonie (sang-nī), fr., utan krus; s. comparaison (-kångparäsång'), utan jämförelse.
sans-culotte (sangkylått'), fr., eg. byxlös, und. 1:a fr. revolut. öknamn på de revolutionära proletärerna.
sans doute (sang dutt), fr., utan tvifvel.
San Sebastian, sp. befäst st. vid Biscayaviken, 37,812 inv. Hamn. Hafsbad.
sans façon (sang fasång'), fr., utan krus; s. gêne (-schän), utan tvång.
Sansibār, ö vid ostkusten af Syd-Afrika, 2,550 kv.km., 150,000 inv.; und. sultanen af S. lyder kusten Zanguebar. Hst. S., omkr. 100,000 inv., viktigt handelscentrum.
sanskrit, hinduernas forna spr., till 3:e årh. f. K., därefter blott lärdt spr. S.-lit. inneh., utom relig. o. kulturverk (vedapoesi), episka (bl. a. Mahabarata, Ramajana etc), lyr. o. dramat. verk af Kalidasa m. fl.; didakt. verk och sagor.
Sansovīno, And., eg. Contucci, it. bildh., f. omkr. 1460 Sansovino, d. 29.
sans pareil (sang parej'), fr., oförliknelig; s. phrase (-fras), utan vidare.
Sanssouci (sangsusī), fr., »utan sorg», kungl. lustslott vid Postdam.
San Stefāno, ort nära Konstpl vid Marmarasjön, fred 3/3 1878.
Santa Anna, Ant. Lopez de, f. 1797, 33/55 flere gngr diktator i Mexico, d. 76.
Santa Catharina, brasil. stat, 74,156 kv.km., 283,769 inv. Hst.; Desterro.
Santa Cruz (-krûs), 1) st. i Bolivia, 15.854 inv., 2) hst. på Teneriffa vid Atlanten, 38,419 inv.
Santa Fé, st. i Argentina vid Parana, 26,637 inv.
Santandēr, sp. st. vid Biscayaviken, 54,694 inv. Badort. Hamn, handel.
Sant' Angelo, se Monte San Angelo.
Santerre (sangtär), Ant. Jos., f. 1752 Paris, gen.-kommendant för nationalgardet 89, slagen i Vendée 93, d. 09.
Santesson, Karl Gust., kirurg, f. 1819, d. 85 ss. prof. vid karol. inst. Förf.
Santi, se Raffaele.
Santiago, 1) S. de Compostela (-el'ja), sp. st., 24,200 inv. Ärkeb. — 2) S. de Chile, hst. i Chile, 338,420 inv. Ärkeb., univ., observat., bot. trädg., konservator., teat. Ofta jordbäfn. — 3) S. de Cuba st. på Kuba, 43,090 inv., sl. 14/7 1898.
santonīn, af blomknopparna af Artemisia-arter erhållet medel mot spolmaskar.
Santorīn, grek. ö i Egeiska haf., 91 kv.km., 14,472 inv. Vulkanisk.
Santos Dumont (-dymång'), Alberto, brasil. luftseglare, f. 1873, har uppf. ett styrbart luftskepp.
Saône (sån), bifl. till Rhône t. h., utf. vid Lyon, 455 km. l.
São Paulo (sāung-), st. i Brasil., 332,000 inv. Bisk.
sa'pere aude, lat., våga att vara vis (förståndig).
Sapfo (Sappho), gr. skaldinna fr. Mytilene, omkr. 600 f. K. Lyr. fragment. Uppf. ett eft. henne uppkalladt versmått.
sapien'ti sat, se sat sapienti.
