Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/723

Den här sidan har inte korrekturlästs

saporoger, äldsta kosackstam, bo vid Dnjepr.

sappörer, fr., förr namn på den afdeln. af ingenjörkåren, s. hade att utföra fältbefästn. samt sapp- l. löpgrafsarbeten.

saprofyter, gr., klorofyll saknande växter, som lefva på döda organiska ämnen.

saraban'da, sp. dans i ¾ takt.

saracēner, und. medelt. de kristnas namn på alla mohammedan.

sarafān, ry., lång ärmlös öfverklädn., s. nyttjas af ry. bondkvinnor.

Saragoss'a, sp. st. vid Ebro, 99,118 inv. Ärkeb.

Sarājevo, se Serajevo.

Sarasāte, Pablo de, sp. violinvirtuos, f. 1844, konstresor i Europa, Indien, Amerika.

Sarasvati, ind. myt., Bramas gemål, vetenskapens gudinna.

Saratoga Springs, st. i n.-amer. stat. New York, 12,409 inv., mest berömda amer. badort.

Saratov, ry. st. vid Volga, 143,000 inv.

Sarawak, brit. protektorat på n. v. kusten af Borneo, 103,221 kv.-km., 500,000 inv. Befolkn. papuarer, kineser.

Sarcey (-sä), Francisque, fr. förf., f. 1828, d. 99. Skr.: Le siège de Paris m. m.

Sardanapālus, enl. sagan den siste assyr. kon.; uppbrände sig jämte hustrur, tjänare o. skatter vid Ninives belägring.

sardell'en l. sardinen, Clupea pilchardus Walbaum, fisk af sillsläktet, 10,5 cm. l., förekommer i handeln insaltad l. inlagd i olja.

Sardīnien (it. Sardegna), it. ö i Medelhaf., 24,342 kv.km., 791,754 inv. Topp: Gennargento. Fl.: Tirse, Fiumendosa. Yppig växtlighet. Inv. sarder. Näringar: åkerbruk, boskapsskötsel. Hst.: Cagliari.

Sardīnien, till 1860 namn på den stat, s. uppstod ur grefskapet (sed. 1416 hertigd.) Savoyen o. erhöll sitt namn eft. det mot Sicilien utbytta Sardinien. Bestod af Savoyen, Piemont, en del af hertigd. Milano, Nizza o. Sard., förlorade 1792 gm fr. revolut. Savoyen o. Nizza, 98 därtill nästan hela fastlandet, men återfick alltsamman 1814 o. därtill Genua. Mot. det absolut, syst. utbröt 20 en revolut., s. undertrycktes 21 gm hjälp från Österr. Först Karl Albert gaf riket en liberal författn. 48. 60 uppgick S. i Italien.

särdōniskt skratt (af den gift. växten Sardonia herba), krampakt., bittert leende; hånskratt.

Sardou (-dû), Victorien, fr. dram., f. 1831, d. 08. Skr. realist, dram.: Fernande, Dora, Nos intimes, Les ganaches, Madame Sans-Gêne m. fl.

Sarektjokko, Sveriges högsta berg, 2,130 m., i Norrb. l.

sarfven, Leuciscus erythrophthalmus L., af karpfiskarnas familj, till 30 cm. l., allm. i s. och mel Sverige.

Sargass'um Ag., ett slags sjötång, samlar sig ofta i massor i Atlanten o. bildar s. k. Sargassohaf.

sark|asm', gr., bitande hån. -astisk, bitande, bitter, hånfull.

sarkofāg, gr., likkista af sten.

sarkōm, gr., läk., elakart. nybildn., bestående förnämligast af bindväfnad, återkommer lätt eft. operation; ej identisk m. kräfta, men oftast lika elakartad.

sarmāter, ford. nomadfolk i s. Ryssland.

Sarpfossen, betyd. vattenfall i Smålenenes amt, Norge.

Sarpi, Paolo, kyrkohist., f. 1552 Venezia, d. 23. Skr.: Istoria del concilio tridentino m. m.

Sarpsborg, nor. st. vid Sarpfossen, 6,888 inv.

sars, fr., ett slags lätt tyg, merendels af ull.

Sars, 1) Michael, nor. naturf., f. 1805, d. 69 ss. prof. i Kristiania. Skr.: Fauna litoralis Norvegiæ m. m. — Hans son 2) Joh. Ernst, hist., f. 1835, sed. 74 prof. i Kristiania. Skr.: Udsigt över d. nor. historie m. m.

sarsaparilla, se Smilax.