Sarthe (sart), bifl. till Loire t. h., 276 km. l.
Sarto, Andrea del, förr oriktigt kallad Vannucchi, it. mål., f. 1487 Florens, d. där 31. Fresker m. m.
Saskat'schavan, fl. i brit. N.-Amer., utf. i Winnipegsjön, 1,000 km. l.
Saskia van Uylenburgh, Rembrandts maka.
sassanīder, pers. regentfamilj, 226/636.
Sass'ari, st. på Sardin., 38,268 inv. Ärkeb., univ., hamn.
Sassnitz, by o. badort på Rügen, 1,958 inv. Ångfärjeförbindelse med Trelleborg.
Sassoferrāto, eg. Giov. Batt. Salvi, it. mål., f. 1605 Sassoferrato, d. 85.
satan, se djäfvul.
satellīt, lat., ledsagare, biplanet.
satin, se satäng. -era, glätta papper medels zinkplåtar.
satīr, bitande tal l. skr., is. dikt, s. häcklar tidens dårskaper.
satis|faktion, lat., tillfredsställelse. -fiēra, tillfredsställa, godtgöra.
satrāp, gr., provinsståthåll. i forna persiska riket.
sat sapien'ti, lat., nog för den vise.
saturnālier, åt Saturnus af de gamle romarne helgad fest 17— l9/12.
Saturn'ia, rom. myt., binamn på Juno.
saturnīnsk vers, versmått, hvarpå de äldsta rom. folkdikterna voro affattade.
Satur'nus, fornit. gud, fruktbarhetens gud, senare identifierad med Kronos (se d. o.).
Satur'nus, den 6:e af de större planeterna, 1,418 mill. km. fr. solen, omgifven af en platt, lysande ring (yttre diam.: 271,000, inre: 192,000 km.), hvari planetens klot sväfvar. Ekvatorialdiam.: 123,800 km.; täthet: 1/8 af jordens. Roterar på 10 tim. 29 min. kring sin axel; omloppstid: 29 år 167 dagar.
satyr, gr. myt., skogsgud med bockben, -öron och -svans, Bakkos' följeslagare.
satäng', fr., ett slags glänsande sidentyg.
Sau, se Save.
Saul, israelit. kon. 1055/1033 f. K. Sedan David upprest sig mot honom, dödade han sig i ett krig mot filistéerna.
Saumur (såmyr), fr. st. vid Loire, 16,233 inv.
Sauret (sårē), Émile, fr. violinvirtuos, f. 1852, sed. 91 lärare vid musik.-akad. i London.
sāurier, lat., ödlor.
Saussure (såssyr), 1) Horace Bénéd. de, naturf., f. 1740 vid Genève, d. 99 ss. prof. där. — Hans son 2) Nicol. Théod., naturf., en af den moderna växtkemiens grundl.; f. 1767 Genève, d. 45 ss. prof. där.
sauternes (såtärn'), ett fint hvitt Bordeauxvin.
sauve qui peut (såv ki pö), fr., rädde sig den, som kan!
sauvēra (så-), fr., rädda, frälsa.
Savannah (sävänn'ä), st. i Georgia (N.-Amer.) vid fl. S., 64,562 inv.
savann'er = prärier (se d. o.).
Savary (-rī), Jean René, hert. af Rovigo, f. 1774 Marcy, gen. o. polismin. und. Napol. I, 31 öf.-befälh. i Algeriet, d. 33.
Save l. Sau, bifl. till Donau t. h., uppr. i Krain, utf. vid Belgrad, 710 km. l.
Savigny (-vinjī), Friedr. Karl, ty. jur., f. 1779, d. 61. Skr.: Gesch. des röm. Rechts etc., Syst. des heut. röm. Rechts m. m.
savoir (savåār), fr. veta; s.-faire (-fär), skicklighet; s.-vivre (-vīvr), lefnadsvett.
Savōna, it. st. vid Genuaviken, 38,355 inv. Bisk.
Savonarola (-råla), Girolamo, it. reform., f. 1452 Ferrara, dominikan, prior vid S. Marco i Florens, uppträdde mot den härsk. sedeslöshet, o. huset Medici, afgudades först af folket, öfvergafs sedan; dömd ss. kättare, strypt och bränd 98.
Savoyen, ford. sardin. hertigd., mel. Schweiz, Piemont och Frankr. 10,076 kv.km., 542,000 inv. 1860
