4 satser med olika karaktär o. tempo.
sond (sångd), fr., kir. instrum. till undersökn. af sår o. gångar i kroppen. -era, undersöka, utforska.
Sondén, 1) Per Ad., präst, litter.-hist., f. 1792, d. 37 ss. komminister i Sthm. Utg. kritiska uppl. af sv. förf., Dikter m. m. — 2) Dennes bror Karl Ulrik, läkare, f. 1802, d. 75, förtjänt om sinnessjukvården. Förf.
Sonderburg, st. i Slesvig-Holstein på Alsen, 6,000 inv. Hamn.
Sonderhausen, hst. i Schwarzburg-S., 7,380 inv. Slott.
sonett', it., 14-radig dikt i 2 afdeln., af hka den första består af två 4-radiga strofer med rimställning, abba, abba, den andra af två 3-rad. strofer med rimställn. cdc, dcd.
Songarīet, se Dschungariet.
sonōr, lat., välljudande.
Sontag, Henriette, ty. sångerska, f. 1806 Koblenz, d. 54 Mexico. Sed. 28 gref. Rossi. Utomordentl. firad i Tyskld, Engld, Frankr.
sool (sål), ty., koksalthaltigt vatten. -bad, bad i koksalthalt. vatten.
sōpor, lat., läk., dvala.
soprān, it., högsta sångstämman, egendoml. för kvinnor, gossar o. kastrater.
Sorac'te, berg n. om Rom.
Sorāta, högsta topp på Anderna i Peru, 6,550 m. h.
sorber, ford. slav. folk i ö. Thüringen.
sor'bet, arab., kylande dryck af vatten, fruktsaft m. m.; äfven ett slags glace.
Sorbonne (-bånn'), till 1789 teol. fakult. i Paris, stiftad omkr. 1252 af Rob. de Sorbon, nu byggnadskomplex af vetenskapl. institut samt univ.-bibl.
Sorbus L., Pomaceæ. S. aucuparia L., rönn, i Europa, n. Asien; af bären sprit, ättika m. m.; S. scandica L., svensk oxel, bären ätliga; S. domestica L., sydeurop. oxel, i Italien, Frankrike, n. Afrika; frukten ätbar. S. torminalis Ehrh., tysk oxel, i mel. Europa, Kaukasus, med välsmakande frukt.
sordīn, it., dämmare på violin o. piano. Sor'do, dämpadt.
Sorēl, Agnes, fr. kon. Karl VII:s älskarinna, f. 1409, d. 50.
sorīt, gr., kedjeslut.
sorksläktet, Arvicola Lac, däggdjur af gnagarnas ordn. Vattensorken, A. amphibius L., 28 cm. l., i Europa, n. Asien, vid vatten, förstör trädrötter, äter fisk; åkersorken, A. agrestis, L., 15 cm. l., Europa, v. Asien, förtär rotfrukter m. m., ytterst skadlig.
Sorma, Agnes, (grefvinna Mito v. Minotto) ty. skådesp., f. 1865 Breslau, sed. 90 i Berlin, framstående som Ofelia, Desdemona, Nora m. fl.
Sorren'to, it. st. vid Neapol. viken, 8,933 inv. Hamn.
sort, fr., slag, beskaffenhet. -era, afsöndra, ordna; lyda under. -erad, väl försedd m. olika slags varor. -iment', urval, välförsedt lager.
sortie (-tī), fr., utgång; s. de bal, elegant balkappa.
Sorö, dan. st. på Själland, 2,241 inv. Ford. namnkunnigt gm sitt kloster.
sospiran'do, it., tonk., klagande.
sostenūto, it., tonk., uthållande.
Sotberg, Erik af, språkforsk., f. 1724, d. 81 ss. tit. kansliråd. Utg.: Ulphilas illustratus (52/55), Anmärkningar öfver sv. språket (73) m. m.
Soten, namn på den öppna, stormiga delen af Kattegatt, utanför Kville e. Sotenäs härad i Bohusl.
sotēr, gr., återlösare, frälsare.
sothönan, Fulica atra L., af vadarnes ordn., 43 cm. l., i Europa, mel. Asien. Hos oss flyttfågel.
sotnje, ry., ett kompani l. skvadron vid de ry. kosacktrupperna l. landtvärnet.
sottīs, fr., dumhet, otidighet.
sotto voce (-våtje), it., tonk., halfhögt.
sou (sû), fr. kopparmynt, 5 centim., = 3 ½ öre.
Soubise (subīs), Charl. de Rohan, furste af, fr. marsk., f. 1715,
