Bartolozz'i, Francesco, it. kopparst., f. 1725 Florens, d. 13 Lissabon.
Bartrihari, ind. skald omkr. 50 f. K.
Barūks bok, apokr. bok i G. T., benämnd efter (men ej förf. af) Baruk, en vän till profeten Jeremias.
barȳt, gr., se barium.
Barö-sund, sund i Nylands skärgård.
bas, it., tonk., djupaste stämma (i sång F/e) samt instr. = kontrabas l. violoncell. — B.-klav. l. f-klav., tecken på 4:e linjen utvis., att noten därpå är f.
bas, gr., geom., den sida i en plan figur l. den plana gränsyta af en kropp, s. man vill särskildt utmärka; aritm., grundtalet i ett logaritmsystem; byg. = pelar-, kolonnfot; kem., kropp, s. i fören. m. syror bildar salter.
bas, arbetsförman.
basalt', min., hård, finkornig, blåsvart l. blågrå bergart, utgör en blandn. af augit, fältspat, magnet, järnmalm o. olivin. B. finnes i Sverige v. Anneklef i Skåne, i Tyskld v. Rhen, i Frankr., Engld o. s. v. Användes t. dörr- o. fönsterposter i stenhus, proberstenar, mortlar m. m.
basār, pers., i orient. saluhall; särsk. anordn. försäljning.
baschi-bo'suks »galenpannor» turk. oregelb. trupper.
baschkirer, turk,, tartarfolk i s. Uralbergen, nomadiserande.
baschlīk, turk., ett slags hufvudduk för fruntimmer.
Bāsedow, Joh. Bernh., ty. skolman, f. 1723 Hamb., grund. 74 i Dessau den s. k. Filantropien (en icke kat., luth. l. reform., men kristl. uppfostr.-anstalt), d. 90 Magdeburg.
Basel, 1) kant. i Schweiz, delad i två af haa oberoende halfkantoner: B.-stadt, 36 kv.km., 112,227 inv., o. B.-land, 421 kv.km. 68,497 inv. — 2) St. i B.-stadt vid Rhen, 129,470 inv. Domkyrka, promenad, rådh., museum, univers., missionsanst., bibelsällskap. Kyrkomöte 1431/40. 1501 intr. i edsförb.
basileus (-levs'), gr., konung, namn på 2:e arkonten i Athen.
Basilicāta, it. prov. (sed. 1871 Potenza), 9,962 kv.km., 790,705 inv. Hst. Potenza.
Basilīdes, alexandr. gnostiker i 2:a årh. e. K.
basīlika, gr., den und. kejs. Basilius I fullbord. omarbetn. för bysant. riket af Justinianus' lagbok.
basīlika, gr., ursprungl. kon.-boning, sed. praktbyggn. för rättsväs, o. handel, slutl. den första kristna kyrk. m. 3/5 sidoskepp o. oftast tvärskepp.
basilisk', zo., ödlesläkte, Leguanæ, med hög ryggkam, oskadl. djur, allm. i Syd-Amer. o. har ej att göra med fabelns b., s. troddes ha tuppkropp, treklufven ormstjärt, krona på huf., dödande blick.
Basīlius d. st., kyrkofad., f. 330 Kaisareia, d. 379 s. bisk. där; framstående gm sin strid mot arianismen.
bāsis, gr., grundval.
bask'er, vascongados, urg. befolkn. på ömse sidor om Västpyrenéerna, nu i sp. prov. Öfre Navarra, Biscaya, Guipuzcoa, Alava o. i fr. depart. Hautes- o. Basses-Pyrénées.
basklav, se bas.
baskȳl-system, (af fr. bascule, svänggunga), ett gm eftergift åt olika partier e. omständigh. sig rättande polit. system.
Bas'ra, Bassora, turk. vilajet i Mesopotam., v. Schat-el-arab. Hst. B., 18,000 inv.
basrelief (bareljeff'), fr., se relief.
Bassāno, it. st. vid Brenta. 6,400 inv. Bot. trädg., vinodl., sidentillv.
Bassāno, eg. Jac. da Ponte, it. genremål., f. 1510 Bassano, d. 92 där.
Basselin (bassläng'), Olivier, fr. folkskald und. 16:e årh.; dikt. Chansons de Vau de Vire (hvaraf vådevill).
