Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/77

Den här sidan har korrekturlästs
145[BAS–BAT] 146
Basses-Alpes–Bathurst

Basses-Alpes (bass-alp), dep. i s. ö. Frankr. Hst. Digne.

Basses-Pyrénées (bass-pirenē), depart, i sydv. Frankr. (forna Béarn o. Navarra). Hst. Pau.

bassett'-horn, tonk., trubbvinkl. böjdt, klarinettartadt instrument.

Bass'ia L., ilipé-, olje-, smörträdet, Sapotaceæ, Ostindien, Afr., Austr. Blom. vällukt., fröna oljehalt.; lämnar virke.

bassin (bassäng'), fr., se bassäng.

Bassōra, se Basra.

bassorīn, kem., en i vatten starkt svällande, olösl. beståndsd. i åtsk. gummiart., särsk. tragant.

Bass-sund, sund mel. Austral. o. Tasmanien, uppt. 1797.

bassäng', fr., vattenbehållare.

bast, bot., det innersta, närm. veden befintl. lagret af barken på de flesta träd o. buskväxter. B. utmärker sig för sin böjlighet o. seghet samt användes t. tåg, mattor, hattar m. m.

bas't|a, it., nog. -ant, tillräckl., varaktig, duktig.

bastārd, fr., afkomling (alster) af två t. sma släkte hör. olika arter; utom äktensk. födt barn.

Bastholm, Kristian, dan. teol., f. 1740 Köpenhamn, d. 19.

Bastīa, befäst. st. på Korsika. 25,425 inv., t. 1791 hst.

Bastian, Ad., ty. resande o. etnogr., f. 1826 Bremen. Talr. resor t. 78, grund. d. ty. sällskap, f. utforskn. af d. inre Afrika, prof. v. univ. i Berl., geogr. sällsk:s pres., d. 05 Trinidad. Skr.: Der Mensch in d. Gesch. (60), Völker d. östl. Asien (66/71), m. m.

Bastiat (-ā), Fréd., fr. statsekon., f. 1801 Bayonne, d. 50 Rom. Ifrig frihandlare.

Bastide (-stīd), Jules, fr. publ. o. statsm., f. 1800 Paris, d. 79.

Bastien-Lepage (bastiäng' löpāsch), Jul., fr. naturmål., f. 1848 Damvillers.

bastil'jen, fr., fästn. f. statsfångar i Paris, byggd 1370/83, förstörd 14/7 1789.

bastingēring, sjö., på örlogsfartyg: de lårar v. relingarna, i hka kojerna »stufvas»; på handelsfart.: stöttor m. enkel brädklädsel t. höjden af skansklädnaden.

bastiōn, fr., en från en fästnings hufvudvall framskjut. del, s. består af fyra räta linjer, bildande tre utgående vinklar.

bastonād, fr., oriental, prygelstraff, best. af slag på ryggen l. fotsulorna; stryk.

bas-tuba, tonk., blåsinstrum.

basūn, ty., tonk., blåsinstrum., basregister i orgel.

Basūtolandet, brit. koloni i S.-Afr. 26,658 kv.km., 351,000 inv.

bāta, folkstam på Sumatra.

batalj', fr., drabbn., fältslag.

bataljōn, fr., kr., infanteriets takt. enhet (4/6 kompanier); inom kavall. flera skvadron. und. gemens. befäl (ej takt. enhet).

Batātas, Chois., Convolvulaceæ, företrädesvis i varma delarna af Amerika. — B. edulis, Chois. har fotslånga rotknölar (batater), en af varma ländern. nyttigaste näringsväxter.

Batāvia, hst. f. holl. Ostind., på Java, 115,187 inv., osundt klimat. Regeringens säte i först. Weltevreden. Betydl. handel. Jordbäfn. 1883.

Bath (bāth), eng. st. v. Avon, 79,839 inv., ber. badort, papperstillv., teat., sem. -metall, ljusgul leger. af koppar o. zink anv. t. knappar, tekannor o. d. -orden, eng. riddarorden, stift. 1399 af Henrik IV.

Bāthori, siebenbürg. fam., 1) Stefan B., 1571 furste af Siebenb., 75 kon. af Polen, d. 86. — 2) Sigism. B., jesuit, verktyg, furste t. 1597 samt 99/2, d. 13. — 3) Gabriel B., son t. Stefan B., furste fr. 1608, mörd. 13. — 4) Elisabeth B., grefvinna Nadasdy, lät aftappa 650 unga flickor blodet, som hon anv. t. bad, d. i fäng. 1614.

Bathurst (bäth'örst), 1) eng. st. i