subakūt, lat., läk., tämligen hetsig sjukdom.
subaltern', fr., underordnad.
Subiāco, ort i it. prov. Rom, 8,005 inv.; rester af en Nero tillhörig villa.
subito, it., tonk., plötsligt, hastigt.
subjekt', lat., satsdel, hvarom ngt utsäges; person. -īv, s. har sin grund i den tänkandes individuella natur. -ivitēt, personlighet.
subkutān, lat., befintlig under huden.
sublīm, lat., upphöjd.
sublimāt, lat., prod. af sublimation (se d. o.), is. kvicksilfverklorid, ett frätande gift, s. anv. i medicinen.
sublim|ation l. -ering, lat., kem., operation, hvarigm en fast kropp förvandlas till ånga och sedan gm afkyln. åter till fast form.
submarīn, lat., und. hafsytan befintlig.
subordination, lat., underordnande, krigstukt.
subrett', fr., kammarpiga; teat., framställning af skalkakt. roller.
subsīdium (pl. subsidier), lat., hjälp, penningeunderstöd.
subskrib|ent', lat., person s. subskriberar. -era, förbinda sig till ngt (ex. att understödja ngt litterärt företag).
subskription, lat., underskrift, handling att subskribera.
substan|s', lat., väsen, beståndsdel, väsentl. innehåll. -tiell', kraftig, väsentlig. -tialitēt, väsentlighet.
substantīv, lat., gram., hufvudord.
substit|uēra, lat., sätta i stället. -ūt, ställföreträdare. -ution, sättande i annans ställe.
substrāt, lat., underlag.
subsummēra, lat., inbegripa.
subtīl, lat., fin, klyftig. -itēt, finhet, skärpa; hårklyfveri.
subtra|hend', lat., tal, s. drages från ett annat. -hēra, afdraga, draga ifrån.
subtraktion, lat., det 2:a af quattuor species, hvarigm ett tal drages från ett annat.
subtrōpisk, liggande nära tropiska zonen.
succedera, lat, efterträda.
succès (sycksä), fr., framgång, s. d'estime (-destim'), framgång af aktning. s. pyramidal', oerhörd framgång.
succession, lat., efterträdande, tronföljd.
Suckarnas bro, täckt gång från dogepalatset i Venezia till de s. k. blykamrarna.
suckāt, fr., inkokad fruktsaft, insyltad frukt.
Sucre, se Chuquisaca.
Sudān, stort område i inre Afrika mel. Sahara och ekvatorn. Den östra delen kallas egypt. S. Inv. mest mohammed. negerfolk, som bilda flere stater.
Suderman, Herm., ty. förf., f. 1857. Har skr. verkningsfulla dramer (Ära, Undangömd lycka), romaner m. m., af hka många öfversatta till svenska, äro uppförda i Sverige.
Sudēterna, bergsyst. mel. Schlesien o. Böhmen.
sudra, lägsta ind. kast.
Sue (sy), Eug., fr. rom.-förf., f. 1804, d. 57, skeppsläkare. Skr. sjö-, histor. o. tidsromaner (Myst. de Paris, Juif errant m. fl.).
Suetōnius, Gajus S. Tranq., rom. hist.-förf., f. omkr. 70 e. K., d. omkr. 140. Skr. Cæsars o. de 11 första kejsarnes hist. m. m.
Suëz, egypt. st. vid S.-viken o. S.-kanalens mynning, 17,173 inv. Hamn.
Suëz-kanalen, förbindelse mel. Medelhaf. o. Röda haf., från Suëz till Pt Saïd vid Medelhaf. 160 km. l., 50/100 m. br., 8 m. dj. Lesseps gaf 1854 planen till S., s. fullbordades 69.
suff'icit, lat., det är nog.
suffisans (syffisangs'), fr., säkerhet, själfklokhet.
suffit, se soffit.
suffix', lat., tillfogad stafvelse vid slutet af ett ord.
sufflé, fr., ett slags mycket lätt pudding.
sufflera, fr., hviska, is. om sufflör, s. sakta läser rollerna för skådespelarne.
