minst 7, af kon. utnämn. regeringsråd), s. väsentligen utgör en administrativ högsta domstol, o. konungens lagråd (4 ledam.: 3 justitieråd o. 1 lagfaren ledamot af regeringsrätten), s. är regeringens o. riksdagens rådgifvare i lagstiftn.-frågor. Hst.: Stockholm. Öfr. st. med öfver 10,000 inv.: Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle, Uppsala, Jönköping, Karlskrona, Hälsingborg, Lund, Örebro, Kalmar, Linköping, Landskrona, Sundsvall, Eskilstuna, Borås, Halmstad, Västerås, Karlstad, Uddevalla, Kristianstad, Söderhamn, Falun, Ystad, Södertälje. Inkomster (1910): 228,139,000 kr. Utgifter (10): 228,139,000 kr. J. 13,500 km. Telegr. o. telef, tills. 27 km. Telefonapparater omkr. 162.000. Armé (10): i fred omkr. 45,000 man, i krig omkr. 340,000 man jämte 180,000 man landstormstrupper. Flottan (10): 22 pansarbåtar, 1 pansarkryssare, 5 torpedkryssare, 5 kanonbåtar, 5 jagare, 44 torpedbåtar, 1 ballongfartyg, undervattensbåtar m. m.; omkr. 4,000 man stamtrupper, hvartill kommer vid krigstillfälle beväring omkr. 9.000 man i 1:a och 3,000 i 2:a uppbådet. Hist.: S. beboddes ursprl. af finska stammar, som senare undanträngdes af german. stammar: svear och götar, hka bildade egna kon.-riken. I 10:e årh. antogs kristendomen. 1:a kristna kon. Olof Skötkonung. I 11:e/ 13:e årh. inre strider, und. hka sverkerska o. erikska ätterna omväxlande innehade tronen. Därpå följde folkungaätten 1250, af hkn Magnus Ladulås (1275/90) är den mest betydande. Siste kon. af denna ätt: Magnus Eriksson (1319/63). Albrekt af Mecklenburg kon. 1363/89. Margareta, drottn. af Sverige, Norge, Danm. 1389. Kalmarunionen 1397. Karl VIII 3 gngr kon. i S. 1448/70. 1452 krig med Danm. 1457 återställdes unionen gm Kristiern I af Danm. 1470 fördrefvos dan. af Sten Sture, s. valdes till riksförestånd. 1483 förnyades åter union. und. Hans I. Johan II af Danm. Siste unionskon. Kristiern II af Danm., s. 1521 fördrefs af Gustaf Vasa, hvilken valdes till kon. 1523, införde reformat. o. gjorde S. till ett arfrike. Honom följde hans söner: Erik XIV (1560/68), Johan III (1569/ 92) och dennes son Sigismund (1592/99). 1604/11 Karl IX kon. Krig med Ryssld, Polen, Danm. 1611/32 Gust. II Adolf kon. Krig m. Danm., Ryssld, hvarigm Keksholms län o. Ingermanld förvärfvades. 1621/29 krig m. Polen; eröfr. af Livld och preuss. hamnar. Deltagande i 30-åriga kriget. 1632/54 Kristina drottn. Krig med Danm., hvarigm Jämtland, Härjedalen, Gottland erhöllos. I westfal. freden (1648) förvärfvades: Vor- och Hinter-Pommern jämte Rügen, Bremen, Verden. Karl X Gust. (1654/60) eröfr. Blekinge, Skåne, Halland, Bohusl. Karl XI (1660/97) hade krig m. Danm., införde enväldet. Karl XII (1697/18) hade krig m. Danmark, Ryssld, Polen, hvari han förlorade Ö.-sjöprovinserna till Ryssld. 1718/20 Ulrika Eleonora drottn. och hennes gemål Fredrik I kon. (1720/51), under hks regering kon.-makten betydl. inskränktes. Honom följde Adolf Fredrik af Holstein-Gottorp (1751/71). Gustaf III (1771/92) utvidgade åter kon.-makten. Gustaf IV Adolf kom i krig m. Ryssld, förlorade Finland 1809 o. afsattes. Under Karl XIII (1809/18) fick S. sin nuv. författn. (1809) o. förenades Norge m. S. (14). Honom följde Karl XIV Johan (18/44) af huset Bernadotte. Sökte höja landets näringsgrenar. Under Oskar I (44/59) o. Karl XV (59/72) gick S. raskt framåt i materiellt hänseende o. en ny riksdags ordn. antogs 66. Under den
Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/780
Den här sidan har inte korrekturlästs