Syra, gr. Kykladö, 81 kv.km., 26,856 inv. Hst. Hermupolis.
Syracuse (sirr'åkjûs), st. i n.-amer. staten New York, vid Eriekanalen, 118,880 inv. Univ., saltkällor.
Syrakusa, g. geogr., största stad på Sicilien, omkr. 300,000 inv. Nu Siracusa, starkt befäst, 32,030 inv.
syre, O = 16, ett icke metalliskt grundämne, beståndsdel i luft, vatten, växter, djur m. m. Framställes gm upphettn. af flere af dess föreningar, t. ex. kvicksilfveroxid. Vanl. framställes det gm upphettn. af klorsyradt kali och brunsten. Färg- och luktlös, ej brännbar gas, men s. befordrar kroppars förbränning. Gm högt tryck o. låg temp. öfvergår s. till vätska. S. ingår förening m. alla element utom fluor o. bildar m. dessa oxider o. syror. Uppt. 1774 af Priestley o. Scheele.
syrén, Syringa L., Olcaccæ. S. vulgaris L., buske fr. Karpaterna; S. persica L., fr. Kaukasus, m. fl. arter, prydnadsbuskar.
Syrien, del af asiat. Turkiet vid Medelh. och Libanon.
Sy'rinx, gr. myt., arkad. nymf, s. flydde för Pan; förvandlad till en rörpipa.
syriska språket tillhör den arameiska grenen af den semit. stammen. Nu dödt.
syrjäner, fin. folk i n. Ryssld.
syror, kem., föreningar, som med baser bilda salter o. af hka många smaka surt och färga blått lackmuspapper rödt. Haloiderna: klor, brom, jod, fluor, bilda s. direkt med väte.
syrsan, Gryllus domesticus L., insekt af rätvingarnas ordn., lefver i hus, älskar värme, hannen frambringar medelst täckvingarnas gnidning mot hvarandra ett entonigt, sirpande läte (»sång»).
Syrten, vik af Medelh. på Afrikas n. kust.
syrtūt, fr., öfverrock; bordställning.
syrvivans', se survivance.
systēm, gr., ett smnsatt helt; vetenskspl. lärobyggnad. -atisēra, framställa systematiskt. -atisk, ordnad till ett helt.
Systerbäck, å, som utfaller i Fin. viken. 1323/1617 gräns mel. Sverige o. Ryssland.
sys'tole, gr., läk., hjärtats naturliga smndragning. Jfr diastole.
Széchényi (setschen'ji), Steph., gref., ungar. patriot, f. 1792, framstående i allmännyttiga sträfvanden för Ungarn. Sköt sig under vansinne 60.
Szegedin (seg'-), ungar. st. v. Teis o. Maros, 102,991 inv.
Szigeth (si-), 1) ungar. st. vid Teis, 17,405 inv.; 2) ungar. st. v. Almas. Ford. fästn., försvarad 1566.
Szolnok (såll'-), ungar. st. v. Teis, 25,329 inv.
såghajen l. sågfisken, Pristis antiquorum Lath., af bredmunnarnas ordn., till 5 m. l.; nosen utdragen till en 1,5/1,9 m. l. såg.
såpa, se tvål.
sår, gm yttre våld framkallad sönderslitning af mjuka delar i kroppen. Kan vara skär-, stick-, skott-, kross-, bitsår etc. Farliga dels direkt gm de sårade delarnas skador, dels indirekt gm möjlighet för s. k. sårbakteriers inträngande i organismen (s. k. sårförgiftning), likt ofta leder till döden.
såvēra, fr., rädda, frälsa.
sädesärlan, Motacilla alba L., af tättingarnas ordn., 18 cm. l., i Europa, Asien, Afrika. Hos oss flyttfågel.
Säfveån, flod i Västergötld, 85 km. l., utf. vid Gbg i Göta älf.
säkerhetsakten, se förenings- o. säkerhetsakten.
säkerhets|lampa, af Davy uppfunnen lampa, består af en sluten cylinder af fint metallnät, hvari lampan brinner. Nätet hindrar lågan att antända explosiva gaser. Användes i grufvor. -ventil, ventil på ångpanna, s. öppnar sig, när ångtrycket blir för starkt.
säldjur, Pinnipedia, ordn. bland
