Baumé (bå-), Antoine, fr. kem., f. 1728 Senlis, d. 1804 ss. prof. i Paris. Känd gm d. eft. honom benämnda areometern.
Baumgarten, Alex. Gottlieb, ty. filos. af Wolfska skol., f. 1714 Berl., d. 62 s. prof. i Frankf. a. d. Oder. Den moderna estetikens fader.
Baunscheidtism', Karl Baunscheidts (d. 1860) läkemetod att gm den medelst hudens rispn. m. nålar o. ingnidn. m. skarp olja framkallade inflammat. bota sjukd.
Baur, Ferd. Christ., protest, teol., f. 1792 Schmieden, d. 60 s. prof. i Tübingen. Grund. d. krit. Tübingenskolan; påstod kristend. visserl. grund, af Kristus, men af Paulus upphöjd t. universalrel., samt de nytestamentl. skr. vara tendensskr.
Bause, Joh. Friedr., ty. kopparst., f. 1738 Halle, d. 14 Weimar. Is. portr.
bautasten, arkeol, i skand. norden minnesstenar utan inskr.
Bautzen, reg.-omr. i Sachsen, 2,470 kv.km., 405,173 inv. Hst. B. (l. Budissin) v. Spree, 26,024 inv. Slott, domkyrka, sl. 24/5 1813.
bauxīt, mineral, bestående af lerjord, järnoxid, kiselsyra o. vatten; förek. v. Baux (däraf namn.), vid Avignon m. fl. st. Anv. t. framst. af aluminium m. m.
Bavabuti, ind. dram. i 8:e årh. Skr.: Malati o. Madhava m. m.
Bavāria, nylat. namnet f. Baiern; särsk. namn på den af Schwanthaler modell. 19 m. h. bronsstoden i München.
Bāvius o. Mævius, obetydl. rom. poeter, s. angrepo Vergilius o. Horatius, sed. öknamn på dål. skalder o. kritiker.
baxa, med spett, spakar o. d. småning. flytta tunga föremål.
Bax'ter, Rich., eng. predik. o. förf., f. 1615, d. 91, nonkonformist. Skr.: A call to the unconverted m. m.
bay (be), eng., hafsvik, -bukt.
Bayard (bajār), Pierre de Terrail, signeur de, »riddaren utan fruktan o. tadel», f. 1475 på slottet B., stred is. i It., segr. 15 v. Marignano, undertryckte en uppresn. i Genua, d. 24 v. Sesia.
Bayern, se Baiern.
bayeux-tapeten (bajȫ-), ett i 11:e årh. förfärd., 70,34 m. l. o. 50 cm. br. tygst. l. tapet m. broderier i ylle, föreställ. Vilhelm Eröfrarens härtåg t. Engl. Förvaras i st. Bayeux.
Bayle (bäl), Pierre, fr. filos., f. 1647 Carlat, d. 1706. Skr.: Diction. histor. et critique (97).
Bayonne (bajonn'), fr. st. o. fästn. v. Adour. 27,621 inv., semin., navigat.-skola, hamn, arsenal, hand. m. skinkor m. m. Bajonettens uppfinningsort.
Bazaine (basǟn), Franç. Achille, marsk. af Frankr., f. 1811, sed. 32 i Algeriet, 55 div.-gen., 63 öfv.-befälh. i Mexico, 64 marsk., 67 återkall. fr. Mexico, 70 ss. befälh. ö. Rhenarm. innesl. i Metz, s. han 22/10 s. å. måste uppgifva; ss. förräd. dömd t. död. 73, benåd. t. lifstidsfäng., flydde 74 fr. St. Marguerite, d. 88 Madrid.
bazār, se basar.
bazoche (basåsch'), fr., sed. 14:e årh. paris. parlam.-skrifvarnes gille, hks öfverhuf. hade tit. konung samt privil. att uppföra andl. skådesp., »moraliteter».
Bazz'i, se Soddoma.
Bazzīni, Antonio, it. violsp.o. komp., f. 1818 Brescia, sed. 73 prof. i Milano; komp. stråkkvart, o. a.
B. C., förh. för British Columbia.
B dur, tonart, s. har ♭ för h o. e.
Be, kem. tecken för beryllium.
Beaconsfield (bīkönsfild) Benj. Disraeli, earl of, eng. statsm. o. romanförf., f. 1805, d. 81, 68 o. 74/80 prem. min., 76 earl. Hans rom. utmärkta sedeskildr.
Béarn, ford. landsk. i s. v. Frankr., nu en del af dep. Basses-Pyrénées. Hst. Pau.
Beāta, lat., kvinnonamn; den
