ex. en antimon- och vismutstaf till en ring o. ena lödstället uppvärmes, uppkommer en i bestämd riktning gående elektr. ström, o. en af flere sdna element smsatt ring (termoelektrisk stapel) är i förening m. en galvanometer det känsligaste medlet f. uppmätande af små värmeverkningar. -grāf, gr., själfregistrerande termometer. -kemī, den del af kemien, s. handlar om värmeutvecklingen vid kem. reaktioner (ex. föreningar o. d.). -mēter, gr., instrument f. bestämmande af värmegraden, består af ett fint, till kula l. dylikt vid ena änden utblåst glasrör, fylldt m. kvicksilfver l. alkohol o. sed. lufttätt tillsmält. Celsius' t. betecknar fryspunkt, m. 0° och kokpkt m. 100°, Réaumurs m. resp. 0° o. 80°, Fahrenheits m. resp. 32° o. 212°. Maximi- o. minimi-t. består af två horisontella rör, det ena fylldt m. kvicksilfver, det andra med alkohol, m. små stafvar af stål i den förra o. glas i den senare, s. stanna på högsta och lägsta värmegraden. Bréguets metall.-t. består af tre olika, spiralvridna smnlödda metallremsor m. olika utvidgningsförmåga.
Termonde (-månd'), se Dendermonde.
Termo'pylai, lat. Thermo'pylæ, g. geogr., bergpass mel. Hellas o. Tessalien. Slag 480 o. 191 f. K.
Ter'ni, st. i mel. It., 30,641 inv.
Ter'pandros (lat. Terpander), gr. lyriker fr. Lesbos i 7:e årh. f. K. Grundläggaren af den gr. tonkonsten.
terpentīn, ett slags balsam, s. erhålles gm inskärningar i fl. barrträds stammar, lämnar vid destill. t.-olja o. kolofonium. Anv. dessutom äfv. t. sigill-lack, fernissor, kitt m. m. -olja, färglös vätska, erhålles gm destillation af t.; egendoml. lukt o. brännande smak, lösl. i alkohol o. ättiksyra, men löser själf svafvel, kautschuk, hartser m. m. Eg. v. 0,88; kokpkt 152/160°. Anv. t. målarfärg, fernissor, i med. m. m. -trädet, se Pistacia.
Terpsikōre, gr. myt., en af de 9 muserna, danskonstens gudinna.
terra, lat., jord; t. firma, fastland, fast mark; t. incog'nita, obekant land; område, på hkt man ej är hemmastadd.
terracott'a, it., föremål af bränd lera, is. från forntiden. Särdeles berömda de från Tanagra.
Terranōva, st. på s. Sicilien vid Medelhaf., 22,114 inv.
terrārium, lat., växthusformadt glaskärl t. förvaring i rum af växter, amfibier, insekter o. d.
terrass', trappform. upphöjn. i trädgård, på tak o. d.
terrier, eng., »jordhund», namn på råtthund.
territōri|āl, lat., beträffande ett -um, distrikt, område; i N.-Amer. blifvande unionsstat.
terrorism', lat., skräckvälde, is. jakobinernas i Frankr.
terräng', fr., land, mark; delas i militär. hänseende i öppen, fri och kuperad t.
ters, lat., tonk., 3:e tonen i en tonskala.
terserōl, it., fickpistol.
Tersērus, Joh. Elai, teol., f. 1605, 58 bisk. i Åbo, afsatt 64, 65 kyrkoh. i Sthm, 71 bisk. i Linköp., d. 78. Förf.
tersett', it.,trestämmigt sångstycke.
tersīner, it., 3-rad. af 5- l. 6-fotade jamber best. strofer; rimformel aba, bcb, cdc o. s. v.
Tersmēden, Per Reinh., polit., publ., f. 1805, fr. 53 lång tid medarb. i Aftonbladet, d. 80.
tertia (-tsia), lat., den tredje; 3:e klassen i en skola; hand., näst sämsta slaget af bräder; boktr., ett slags boktryckarstil mel. mittel o. text.
tertiān, lärjunge i skolans 3:e klass; mixtenstämma i orgel.
tertiärformationen, geol., den 3:e stora geol. formationen, indelas i eocēn l. undre, miocēn l. mellersta o. pliocēn l. öfre tertiärformat. Utgöres af sandsten,
