Neapolit. vik. o. foten af Vesuvius, med omr. 33,299 inv.
Torrenssjön, saltträsk i S. Australien, 6,200 kv.km.
Torres sund, mel. Australien o. N. Guinea.
Torricelli (-tjäll'i), Evangelista, it. mat. o. fys., f. 1608, d. 47 ss. prof. i Florens. Uppf. barometern (T:ska tomrummet).
torsdag, veckans 5:e dag, ben. efter Tor (se d. o.),
Torshälla, st. i Södermanl. l. vid Eskilstunaån, 1,848 inv. (08). Fabr. Privil. 1317.
torsionsvåg, se vändvåg.
torsk, sjukdom i munslemhinnan hos små barn, förorsakas af en svamp. s. bildar hvita beläggningar. Disponerande orsak: osnygghet. Behandling: renlighet, diet, tvättning med lösning af klorsyradt kali m. m.
torsklefvertran, se fisklefverolja.
torsksläktet, Gadus L., till mjukfeniga fiskarnas ordn. hör. släkte. Vanliga t., G. morrhua L., 150 cm., allm. vid Sveriges västkust o. i Östersj. Koljan, G. æglefinus L., 70 cm. l., allm. i Öresund o. Kattegatt, Hvittlingen, G. merlangus L., 50 cm. l., allm. vid Sveriges västkust. Glystorsken, G. minutus L., 26 cm. l., i Kattegatt. Gråsejen, G. virens L., 109 cm. l., i Kattegatt, m. fl. arter.
Torslow, Olof Ulr., skådesp., f. 1802, d. 81. Förf.
torso, it., bålen af en bildst.
Torstensson, Lennart, grefve af Ortala, fältherre, f. 1603, 32 gen. vid artill. o. fången, utväxlad 33, 41 fältmarsk. o. guvern. öfver Pommern, vann 42 slag. vid Breitenfeld, 44 v. Jüterbogk, 45 i Böhmen, 48 gen.-guv. öfver Halld, Värmld o. Dal, d. 51.
Torsön, ö i ö. Vänern.
Tortōsa, sp. befäst st. v. Ebro, 2,452 inv. Bisk.
tortyr, lat., ford. brukl. framkallande, gm särsk. instrum., af smärta för att tvinga anklagade till bekännelse. Afskaffad på de flesta ställen i 18:e årh., i Sverige 1772.
tory o. whig (i pl. tories o. whigs), sed. 1680 namn på de båda eng. polit. partierna, urspr. godsägare o. borgare, sederm. konservativa (tories) o. liberala (whigs).
Torön, ö i Östersj.
Toscāna, till 1859 storhertigd. i mel. Italien, nu it. landskap, deladt i 8 provinser, 22,338 kv.km., 1,8 mill. inv. Hst. Florens.
totāl, lat., hel o. hållen, fullständig. -isātor, vadhållningsbyrå vid hästkapplöpningar. -sera, smnslå, smnräkna. -iter, helt o. hållet, fullständigt. -itēt, helhet, det hela.
Tōtilas, östgot. kon. 541/52; stupade 52 mot Narses.
Totleben, Edu. Janov. v., ry. gref. o. milit., f. 1817, försvarade 54/ 55 Sevastopol, ledde 77 belägr. af Plevna, 78 öfverbefälh., 79 gen.-guv. i Odessa, 80 i Vilna, d. 84. Förf.
Tott, urgam. skandin. ätt. 1) Erik Axelsson, statsm., 1450 riksråd, 57 o. 66 riksförest., d. 81. — Hans bror 2) Ivar Axelsson, statsm., 1464 höfvitsm. öfver Gottland, 66 g. m. Karl VIII:s dotter Magdalena, 86 tvungen att fly till Danmark, d. s. å. — 3) Klas Axelsson, fälth., krigsöfverste i Livland, utmärkte sig vid Ileval 1570/71 o. Lode 73, 76 riksråd, 90 dömd ämbetet förlust., d. 96. — 4) Åke Henriksson, militär o. statsman, f. 1598, d. 40 ss. riksråd o. fältmarsk. Fick tillnamnet »Snöplogen».
touche, fr., framställningssätt; tonk., anslag; mål., penselföring, manér. -era, röra, beveka.
Toulon (tulång'), fr. befäst st. vid Medelh., 104,000 inv. Krigshamn, arsen., betyd. hand.
Toulouse (tulūs), fr. st. v. Garonne, 150,000 inv. Ärkebisk., univ., domkyrka. Slag 10/4 1814. Ford. hst. i grefsk. T., 1271 franskt.
Tourcoing (turkåäng'), st. i n. Frankrike, 81,900 inv. Talrika fabr., handel.
Tournai (turnä; flaml. Doornick),
