bef. belg. st. v. Schelde, 37,800 inv. Bisk.
tourniquet (turnikä), se turnikett.
Tours (tûr), fr. st. vid Loire, 68,000 inv. Domk., ärkeb. 11/9-10/12 1870 säte för fr. reg.
tout (tû), fr., hel och hållen, all, allt; t. à fait (tutta fä), alldeles, helt o. hållet, fullkomligt; t. à l'heure (tutta lör), genast, strax; t. beau (tuba), sakta! håll! (till hundar); t. le monde (tūlömångd'). hela världen, alla mskor; t. le reste (tulörässt'), hela återstoden.
Tower (tau'ör), gam. citadell i London vid Themsen, sedan statsfängelse, nu museum.
toxikologī, gr., läran om gifterna o. deras verkan.
toxiner, af bakterier bildade giftigt verkande ämnen.
tradition, lat., muntl. berättelse, arfsägen; antages i kat. kyrkan jämte bibeln ss. rättesnöre för tron.
Trafalgār, sp. bergudde vid Atlanten, s. om Cadiz. Slag 21/10 1805.
trafīk, it., rörelse; handel, köpenskap.
tragant', se dragant.
trag|edī (-sche-), gr., sorgespel. -iker, sorgspelsförf. -isk, beträffande t., sorglig.
Trajānus, Marc. Ulpius, rom. kejs., f. 53 i Spanien, efterträdde 98 s. adoptivfar Nerva, regerade mildt o. rättvist, underkufvade Dakien, d. 117 i krig mot parterna.
trajektfartyg (-schakt-), ångfärja; pråmart. byggda ångfartyg f. personers, järnvägstågs o. d. förande öfver vattendrag.
trakēer, gr., luftrör, insekters o. spindlars andningsorgan.
Trakehnen, by i Ostpreuss., 2,429 inv. Preussens förnämsta stuteri.
trakeotomī, gr., öppnande af luftstrupen t. förekommande af kväfning vid förträngning af luftstruphufvudet gm svulster, vid difteri, strypsjuka m. m.
Trākien, g. geogr., landsk, n. om Grekland.
traktamen'te, lat., egentl. behandl.; bespisning, kostpenningar.
trakt|āt, lat., religiös flygskr.; fördrag mel. stater. -ēra, spela (ett instrument), förpläga, undfägna.
trakthuggning, skogs afverkande medelst nedhuggaing af vissa af del. l. skiften. (Mots. blädning).
trakyt, hvitgrå till brun l. svart, tät l. porös vulkanisk bergart af fältspat jämte andra bergarter. I Ungarn, Italien, Anderna, på Kanarieöarna o. s. v.
Tralles, Joh. Geo., ty. fys., f. 1763, d. 22 London. Uppf. d. efter T. ben. alkoholometern.
trampolīn, fr., svikt, språngbräde.
tramways (-wäs), eng,, spårväg.
tran, tjockflytande fet olja, s. framställes af hvalars, hvalrossars och andra hafsdjurs späck samt lefver. Anv. i garfverier ss. smörjn.-ämne, till lysämne, läkemedel m. m.
tranchera (trang-), fr., skära för (steken).
Tranér, Johan Vind., filolog, skald, f. 1770, 15 tit.-prof. i Uppsala, 25 kyrkoh. i Söderköping, d. 35. Mästerl. öfvers. från klassikerna, öfvers. till latin af Tegnérs Nattvardsbarnen m. m.
Trāni, bef. it. st. vid Adriat. hafvet, med omkr. 31,800 inv. Ärkebisk., domkyrka.
Trankebār, brit.-ostind. st. v. Bengal, vik., omkr. 6,000 inv. Hamn.
trankīl, fr., lugn. -isera, lugna.
tranquillo, it., tonk., lugnt.
träns . . ., lat., i samnsättn.: på andra sidan om . . .
transaktion, lat., förhandling, förlikning.
Transbaikālien, ry.-sibir. område s. och ö. om Baikalsjön 613,475 kv.km., 672,037 inv. Hst. Tschita.
trans|cendent', lat., öfverskridande gränserna för erfarenheten. -ept', byg., tvärskepp i kyrka. -figuration, omgestaltn., is. Kristi förklaring. -formation, ombildning. -formera, ombilda, omgestalta. -fusion af blod, insprutn. af blod från en frisk mska (ford. äfven från lamm) i en sjuk mskas ådror. Anv. v. stark blodförlust, koloxidförgiftning, anemi m. m.
