transitīv, lat., öfvergående; spr., t: t verb, ord, uttryckande verkan öfvergående fr. ett föremål till ett annat. Intransitivt verb, ord, uttryckande ett tillstånd l. ej öfvergående verkan.
trans'ito, it., gmförsel af varor, s., kommande från utlandet, blott forslas gm en hamn, ett land l. d.
Transkas'pien, ry. område i Central-Asien mel. Kaspiska haf. och Aralsjön, 554,861 kv.km. 382,487 inv. Hst. Aschabad.
translātor, lat., öfversättare.
Transleithānien, Österrike på andra sidan om fl. Leitha (räkn. från Wien), ford. ung. kronans länder.
transläktet, Grus L., till vadarnas ordn. hör. fågelsläkte. Vanl t., G. communis Bechstein, askgrå, 114/119 cm. l., allm.; flyttfågel. Jungfru-t., G. virgo L., blågrå, 82 cm. I Afrika, Indien.
transmutationsteorien, se descendensteorien.
transpadānsk, beläget på andra sidan Po (från Rom). T:a republiken, 1796 af Bonaparte grund. stat, omfattande österr. Lombardiet, 97 förenad m. Cispadanska republ. till Cisalpinska republ. (se d. o.).
transpar|ang', fr., målning på oljadt, utspändt, bakifrån belyst papper. -ant', genomskinlig.
transpiration, lat., hudutdunstning.
transponēra, lat., tonk., omskrifva ett musikstycke från en tonart till en annan.
transport', fr., fortskaffning, befordran; i bokföring: summa, s. öfverföres från en sida till en annan. -abel, som kan öfverflyttas, fraktas. -era, öfverflytta, öfverföra; öfverlåta växel. -ör, fr., en i 180° indelad halfcirkel af mässing l. dyl. för mätn. o. afsättn. af vinklar.
träns|substantiation, lat., ämnesförvandl.; den kat. dogmen, enl. hkn brödet o. vinet i nattvard, gm konsekrationen förvandlas till Kristi lekamen o. blod. -umēra, lat., öfverföra, göra afskrift. Transumt', en sådan afskrift.
Transsylvānien = Siebenbürgen.
Transvaal (-vāl), sed. 1909 själfstyrande brit. koloni (förr fristat) i s.ö. Afrika, mel. Vaal- o. Limpopoflod., med Swasilandet 304,913 kv.-km., 1,440,340 inv. (boer, engelsm., kineser, kaffrer m. fl.). Hst. Pretoria.
transversāl, lat., geom., linje, som skär ett system af andra linjer.
Tranås, köping i Jönköp. 1., 2,260 inv. (08). Vattenkuranstalt.
Trāpani, västligaste prov. på Sicilien, 2,457 kv.km., 390,301 inv. Hst. T. vid Medelhaf., 45,452 inv. Hamn, fästn.
Trapassi, se Metastasio.
trapets' l. trapezium, gr., 4-hörning med 2 motstående sidor parallella.
Trāpezunt, se Trebisond.
trapp, geol., benämn. på de finkorniga l. täta varieteterna af diabas.
trappers, eng., n.-amer. pälsjägare.
trappis'ter, sträng munkorden, stiftad 1122 i fr. klostret La Trappe.
trappsläktet, Otis L., till vadarnas ordn. hörande släkte. Stora trapp., O. tarda L., ofvan svart, under hvit, stjärten roströd, 104/ 111 cm. Lilla trapp., O. tetrax L., 45 cm., o. asiat, kragtrapp., O. maquéeni, ofvan ljust rostbrun, under hvit, stjärten rostbrun, på halsen långa svarta och hvita fjädrar, 64 cm. l. T. förekommer i s. o. mel. Europa, v. Asien, n. Afrika.
Trasimēniska sjön, sjö i mel. Ital., 115 kv.km. Slag 217 f. K.; nu Lago di Perugia.
trass, annan benämning på pimstenstuff i vissa trakter vid Rhenflod., särskildt vid Laachersjön.
trassent', it., hand., växelutställare.
trassēra, it., draga en växel (tratta) på viss person (trassāt).
Traste'vere, it., på andra sidan Tibern (Tevere), högra sidan af Tiberstranden i Rom.
