dompr. där 63, bisk. i Hsand 64 o. i Skara 75, d. där 94. — Hans son 3) Ernst, publ., förf., polit., f. 1850, redakt, af Ny illustr. tidn. 80/82, af Aftonbladet 87/90; liberal o. nykterhetsvänl. riksdagsman, skr. intressanta reseskildr. m. m.
Beckx, Pet. Joh., jesuit-gen., f. 1795 Sichem (Belg.), 53/84 gen., d. 87 i Rom.
Becquerel (becköräll'), 1) Ant. César, fr. fys., f. 1788 Châtillon, d. 78 ss. prof. i Paris. — Hans sonson 2) Antoine Henri B., fr. fys., f. 52 Paris, uppfann de eft. honom uppkallade strålar, liknande uranstrålar utstrålande fr. peckblende.
Bēda, kallad Venera’bilis, angels, teol. o. hist., f. 672 (l. 673), sed. presbyt. i klostr. Girvy, d. där 735.
bedarra, sjö., börja aftaga, stilla sig (om storm l. blåst).
Bedford (bedd'förd), eng. st. v. Ouse, 35,144 inv.
Bedford (~), John Plantagenet, hert. af, 3:e son till kon. Henrik IV i Engld., satte 1422 Henr. VI på tronen, stred ss. reg. segerrikt i Frankr. t. jungfr. af Orléans upptr., d. 35.
Bedlam (bedd'läm), förvrängn. af Betlehem, dårhus i Lond., grund, i 16:e årh.
beduīner, arab., ökeninv., nomad, inv. i arab., syr. o. nordafr. öknarna.
Beecher-Stowe (bītschör-stå), Harriet, amer. skriftst, f. 1812 Litchfield (Connect.), d. 96. Skr.: Uncle Tom's cabin, världsber. rom., m. m.
beef|-eater (bīf-ītör), eng. »oxköttätare», väktare vid Tower i Lond. -tea (-ti), köttextrakt, stark buljong.
Beelzebub, d. af filist. i Ekron dyrk. guden Baal; i N. T. de onda andarnes furste.
Beer, Wilh., ty. bankir o. astron., f. 1797 Berl., d. där 50. Månkartor af Beer o. Mädler.
Beeren-eiland, se Björnön.
Beethoven (Bētåfen), Ludwig van, framst, komp., f. 1770 Bonn, d. 27 Wien, utg. s. 12-årig gosse sonater, v. 14 år hoforgan., stud. sed. 92 hos Haydn, Schenk o. Albrechtsberger. Skr. symfonier, op. Fidelio, mus. t. Egmont, orat. Kristus på Oljeberget, kvartetter, kvintetter, sonater.
Befāna, it., myt. kvinnl. väsen.
befästning, kr., anläggn. f. att göra en plats lämpl. att försvaras af mindre stridskrafter mot större. -s-konst, läran om befästn:s uppf. samt om fästn:s anfall o. försvar.
beg, turk. tit. f. högre milit.
Bega, bifl. t. Teis, t. v.
Begas, 1) Karl d. ä., ty. hist.-mål., f. 1794 Heinsberg, d. 54 Berl. — Hans söner 2) Oskar, mål., f. 1828 Berl., d. där 83; 3) Reinh., bildh., f. 1831 Berl., sed. 76 direkt, f. bildh.-skol. där; 4) Adalb., mål., f. 1836 Berl.; 5) Karl d. y., bildh., f. 1849.
begeistrung, ty., hänförelse.
begharder, se beguiner.
begine-rå, holl., skeppsb., understa rån å kryssmasten.
beglerbeg', turk. ståth. l. högre ämb.-man.
Begōnia L., Begoniaceæ, prydnadsväxt. Inhemsk i tropikerna.
beguīner, kvinnofören. f. välgör. ändam., sed. 11:e årh. i Nederl. Dyl. manl. förening., kallade begharder, uppkommo i 13:e årh.
Beham, 1) Barthel, ty. mål. o. kopparst., f. omkr. 1498 (1502) Nürnberg, d. 40 It. — Hans bror 2) Hans Seb., mål. o. kopparst., f. 1500 Nürnb., d. 50 Frankf. a. M.
Behemōt, hebr., ett ofantl. djur (sannol. flodhästen) i Jobs. b. 40:10—24.
Behn, Andr. v., miniat.-mål., f. i Sachsen, anst. v. sv. hofvet i slut. af 1600- och börj. af 1700-tal., dvärg. Af B. finnas fl. arb. i Nat.-mus.
Behn, Aphra (f. Johnson) eng. förf:a, f. 1642 Canterbury, d. 89.
Behrens, Konr. Behrend, operasång., f. 1835 Braunschweig, 62/70 v. kgl. teat. i Sthm, d. 98 New York.
