platt-ty. i Östersjöländarna. — T. lit. delas i 8 perioder: 1) från äldsta tid till korstågen 1150, hedn. folksång., Hildebrandslied, andlig poesi; 2) 1150/1300, minnesångarnes period, folkepos, Nibelungenlied (Wolfram v. Eschenbach, Gottfrid af Strassburg, Walter v. d. Vogelweide); 3) 1300/1500, mästersångare, början till ty. dramat, böjelse för didakt. o. allegor. form; 4) 1500/1624, folkdiktning, utveckl. af dramat o. prosan, inverkan af reformat. (M. Luther, Hans Sachs); 5) 1624/1760, efterbildn. efter främmande mönster, de lärdas poesi, öfvergångstiden till 6) 1760/1805, klassiciteten. själfständig o. nationell lit. (Klopstock, Wieland, Lessing, Herder, Goethe, Schiller, Bürger, Jean Paul, Kant); 7) 1805/30, romantikernas tid, inflytande af romansk o. orientalisk lit., utveckl. af vetensk. (Schlegel, Tieck, Arndt, Körner, Rückert, Uhland, Schelling, Hegel, Schleiermacher, Kleist, bröderna Grimm, Humboldt, Ritter, Grillparzer); 8) nya tiden, från 1830, ideell poesi, polit. o. relig. lit., rom. (Heine, Lenau, Auersperg, Strehlenau, Herwegh, Karl Beck, Hartmann, Ebers, Felix. Dalin, Charl. Birch-Pfeiffer, Brachfogel, Paul Lindau, Wildenbruch, Töpfer, Blumenthal, Moser, Börne, Gutzkom, Freytag, Spielhagen, Freiligrath, Droysen, Heyse, Scherr, Rosegger, Reuter, Groth). Företrädare för realismen äro bl. a. Helene Böhlau, Bertha v. Suttner, Klara Viebig, G. v. Ompteda, Sudermann, Frenssen, Scherr, Liebig, Ranke, Virchow, Helmholtz m. fl.).
Tyskland, Tyska riket, förbundsstat med 22 konst.monarkier, 3 fria städer o. ett riksland i mel. Europa, 540,788 kv.km., 60,6 mill. inv. Gränser: i n. Nordsj., Danmark o. Östersj., ö. Ryssland, s. Österrike o. Schweiz, v. Frankrike, Luxemburg. Belgien o. Holland. Berg: Alperna, Böhmer-, Oden-, Schwarz-, Thüringerwald, Erz-, Fichtelgebirge, Taunus, Jura, Vogeserna, Röhn, Spessart, Harz m. fl. Floder: Donau med bifl. t. v., Rhen med bifl. t. h., Ems, Weser, Elbe m. bifl., Eider, Trave, Oder m. bifl., Weichsel, Pregel, Memel. Sjöar: Boden-, Schwerinsj. Kanal.: Elbing-Oberland-, Kaiser Wilhelm, Miillroser-, Elbe-Trave-, Bromberger- m. fl. Hst. Berlin. Öfr. st. m. öfver 100,000 inv.: Hamburg, Breslau, München, Dresden, Leipzig, Köln, Frankf. a. M., Königsberg, Hannover, Stuttgart, Bremen, Düsseldorf, Danzig, Nürnberg, Magdeburg, Strassburg, Chemnitz, Elberfeld, Altona, Barmen. Prod.: silfver, koppar, bly, zink, tenn, järn, salt, kol, spannmål, lin, frukt, vin, rotfrukter. Inkomst- o. utgiftsstat (finansåret 1909/10): 2,850 mill. mark. Statsskuld: (09) 4,273 mill. mark. Armé i fred: (09): 621,500 man, i krig 2,55 mill., landstormen 3 mill. Flottan 132 fartyg, 50,323 man. J. 58,432 T. km. 151,309 km. Telef.: 1,460 mill. samtal. Rel. i norra stat. i allmänhet protestant., i de södra katolsk. Befolkn.: (afkoml. af de gamla germanerna), polacker, fransm., litaver, vender. — Hist.: eget german, rike bildades först 843 gm fördrag, i Verdun, då Ludvig den tyske erhöll land. höger om Rhen (Ost-Franken, d. v. s. Schwaben, Baiern, Franken, Sachsen), hvartill 870 kom Lothringen. Sedan karolingerna utdött 911, valdes till kon. Konrad I af Franken, hkns efterträdare Henrik I 919/ 36 gjorde riket själfständ. Hans son Otto I förvärfvade 951 lombard. o. 962 rom. kejsarkronan. Konrad II (1024/39) förvärfvade Burgund. 1138/1254 huset Hohenstaufen på tronen. 1273 Rudolf af Habsburg kejs., hkn jämte sina efterföljare blott grund. österr. makt. Reformationen,
